Värt 25 minuter om du inte sett Olivers genomgång av McKinsey & Company. Det är så många som hejdlöst hänvisar till dem.
McKinsey: Last Week Tonight with John Oliver (HBO) - YouTube
Tagged: LinkedIn
Direktlänk för att neka användning av din data vid utveckling av LinkedIns "AI"-produkter:
Jag tror det är dags för en stor internet-kram.
Syntolkning: en scen från den animerade serien My Little Pony - Friendship is Magic - där en ponny (som kallas Pinkie Pie) sträcker ut sina framben jättelångt och drar in sina fem ponny-vänner i en stor gruppkram. Det framgår inte av filmen men vännerna heter Rarity, Twilight Sparkle, Fluttershy, Rainbow Dash och Applejack. De är såklart jättegulliga, med långa ögonfransar och i olika färger med långa böljande manar och svansar.
På det korta klippet på fem sekunder, utan ljud, står det “Jag tror det är dags för en stor internet-kram”.
Miljön är ett födelsedagskalas i en lada. Det är säsong 1, avsnitt 25 av serien. Avsnittet heter "Party of One”.
En bra påminnelse om att inte klicka på länkar i utskick om man inte vill registreras. En unik kod i länken avslöjar lätt vem du är, och sedan kan det du gör efter klicket också kopplas till dig.
Och eftersom din e-postadress är unik och du använder den på många ställen kan det såklart också addera till en redan befintlig profil över dig där det går att se en historik över vad du klickar på och gör. Och var du är baserat på ip-adress, vilken webbläsare du använder, och så vidare.
Använder du en plattform från en tech-jätte så är spårningen sannolikt en inbyggd "feature", vad du än gör, även om du inte bad om den. Detsamma gäller de flesta tjänster för att skicka nyhetsbrev.
Helst ska du förstås inte tillåta en visning av bilder i mejl heller eftersom länken till bilden också kan innehålla den där länken. Det loggas då med tidsstämpel varje gång du öppnat mejlet.
Informerat samtycke hursa?! Du sköna, nya värld.
Yesterday I more broadly introduced the thought experiment 'Schrödinger's Chat'. I wanted to make the graphic I produced available in English as well. Feel free to use it wherever you want.
This thought experiment addresses what proponents of #ChatControl stubbornly claim, that they aren't breaking encryption when they eavesdrop on, and monitor, messages sent over apps that offer end-to-end encryption.
Alas, according to the politicians the communication is hence both encrypted and unencrypted at the same time. i.e. Schrödinger's Chat.
Alarmingly, many politicians still need more education on the naïveté of this reality.
If an app offers end-to-end encryption, and the government listens in on the message you write inside the app before it has a chance to encrypt the message at the send moment, then a backdoor has been opened and whatever encryption is promised after this is deemed null and void. There is no other way to see this.
But many EU politicians also do in fact want this Orwellian nightmare to become true, charging ahead in yet another arms race with dictatorships, hoping to become the best at dismantling human rights and asserting never-before witnessed control over European citizens. As has been elsewhere noted, the East German secret police, Stasi, could only dream of this much power over its citizens' voices.
The #ChatControl proposal is still alive and kicking, after three years of debates and being voted down it keeps being reincarnated. The cat metaphor just keeps on giving.
Get to know what what is going and make more people aware. Let your politicians know what you expect from them. The many lives of Schrödinger's Chat should be coming to an end.
Keep an eye out for my longer article on #ChatControl.
Personerna bakom #ChatControl hävdar envist att man inte bryter totalsträckskryptering. Samtidigt ska man avlyssna privata meddelanden på tjänster med totalsträckskryptering för att avslöja brott.
Det här innebär att vi nu måste ta på allvar och börja prata om tankeexperimentet Schrödinger's chatt. Vi kan lugnt fortsätta använda chattjänster som erbjuder säker kommunikation så länge vi köper in på premissen att totalsträckskryperingen inte är bruten även när varje meddelande tillgängliggörs för en tredjepartstjänst som hanteras av staten. Japp, den hemliga kommunikationen från sändare till mottagare är både krypterad och okrypterad samtidigt.
Eller så ber vi politikerna skärpa till sig och på riktigt förstå och vara ärliga med den massövervakning som de vill införa.
Japp, det är reklam. Men jag vill ju också få sagt en hel del saker. Kanske särskilt om hur det är okej att vara snäll även i affärslivet. Många tycks tro att man inte får det. 🥺
I ett pass tillsammans med Anne Kaun och Simon Lindgren kommer det nog bli en hel del innehåll som utmanar gängse uppfattningar om hur teknik bör och kan integreras i samhället.
Följ Terese Raymond så får du löpande mer info om passen hon kurerar inom ramen för digital delaktighet.
Jamen när är det då? Internetdagarna äger rum online 24-25 november och huvudtalarna är Ruha Benjamin, Anne Applebaum, Jenny Radcliffe och Lawrence Lessig. Stjärnspäckat alltså.
Kolla in på min Ko-Fi sida så får du en rabattkod också. Utmaningen är att du måste hitta dit. Puss o kram. 😘
Bussen anländer till hållplatsen och en ung kille i rullstol rullar fram till dörrarna i mitten. Han ställer sig upp, viker ihop rullstolen och går på bussen.
Hur reagerar du? Undrar du vad som just hände? Eller erbjuder du lyfthjälp?
En stor andel rullstolsanvändare kan stå och gå korta sträckor. Inte all användning av rullstol är kopplat till kroppsförlamning eller att någon har olika längd på sina ben. Skälen till att använda rullstol är varjehanda och varierade, och kan vara både kroniska och temporära.
Men många rullstolsanvändare väljer ändå att inte ställa sig upp på offentliga platser. Skälet: det finns en stor risk att de då blir utskällda och trakasserade. Med mer kunskap och förståelse kan den risken förhoppningsvis minska över tid.
Om en person kan hämta sin egen rullstol från bagageutrymmet, eller resa sig för att ta något på en högre hylla i matvarubutiken så betyder inte det att de "fejkar". Att anklaga dem för det är i sig fördomsfullt.
På engelska finns termen "ambulatory wheelchair user" som du kan använda för att söka och lära dig mer. På svenska brukar vi vara mer beskrivande, som att säga "person som använder rullstol vid behov" – men även till exempel ”rullstolsanvändare på deltid” eller "växelvis rullstolsanvändare" förekommer. Det beskriver bra att en del personer till exempel kan behöva rullstol vissa dagar, vid vissa typer av utflykter eller vissa tider på dygnet, men inte nödvändigtvis alla.
Det här är också en bra påminnelse om att inte alla funktionsnedsättningar går att se. Inte ens när hjälpmedlet står där rakt framför dig.
Läs gärna Laurens text – på engelska: 10 saker jag önskar du visste (från en ambulatorisk rullstollsanvändare): https://www.rareyouthrevolution.com/post/ten-things-i-wish-you-knew-from-an-ambulatory-wheelchair-user
Det här är ett av de starkaste skälen till att jag lämnade Metas tjänster: de psykiska påfrestningar som drabbar de lågavlönade moderatorer som sorterar sig igenom grafiskt våld från morgon till kväll. Det är också ett av de starkaste skälen till att jag personligen inte vill se ett beroende av stora språkmodeller i arbetslivet.
Det är ett lätt val för mig. Men alla måste få valet att inte behöva använda produkter som bygger på exploatering och lidande. Vi kan inte tvinga anställda och kollegor att använda system som skapar trauman för utsatta människor under parollen "det är oundvikligt".
Värdighet och mänsklighet bör inte kunna avfärdas med "men vi kommer arbeta så effektivt". Etiken börjar här, många steg innan du överväger hur du ska använda produkten.
Jag vet att liknande dilemman kan bevittnas inom flera andra produktområden. Det är inte skäl att resignerat rätta in sig i ledet. Det är skäl att gräva ner hälarna och deklarera, "Nä, nu får det faktiskt vara nog."
The killer robots are not big metal monsters. The killer robots materialise as human-made web forms that deny access to care and wellbeing.
Medicare Will Require Prior Approval for Certain Procedures
”The A.I. companies selected to oversee the program would have a strong financial incentive to deny claims. Medicare plans to pay them a share of the savings generated from rejections.”
https://per.ax/medai (NYTimes article)
Jag bokmärker en hel del PDF:er online. Oerhört få har en begriplig titel.
Stark rekommendation: Om du valt PDF som format (HTML eller ePub är egentligen generellt bättre) och vill att ditt innehåll ska få spridning och kunna läsas av fler, ge åtminstone dokumentet en titel.
* Sökmotorer (såväl Google som interna sökmotorer som den på din egen dator) använder sig av dokumentets titel, beskrivning och nyckelord för sökning och presentation.
* Skärmläsare använder rubrik och beskrivning – utan dessa blir dokumentet mer otillgängligt.
* När jag bokmärker en PDF, till exempel via webbläsare eller annan tjänst, så används PDF:ens rubrik som rubrik för mitt bokmärke (galet, jag vet).
När rubriken i dokumentet är ”7205” eller ”dokumentmall röd” så blir jag irriterad och måste lägga tid på att skriva om rubriken själv, eller så glömmer jag det och hittar aldrig tillbaka till bokmärket.
Du kan bli en banbrytare–sätt en begriplig titel på din PDF. Det här gäller också till exempel Word… men om du publicerar Word-dokument online så är vi nog inte vänner på LinkedIn. 😜 [Ledtråd: Titel sätts i dokumentets egenskaper]
Men om du vill att innehållet ska vara tillgängligt på riktigt, prova HTML – strukturerat innehåll sedan 1993™.
”But my dear, poetry has never been kept from you. You have kept yourself from it.”
🔥
För tre år sedan hjälpte Jonas Söderström och jag till med översättningen av Design Justice Network Principles till svenska. De är värda en genomläsning då och då, som en påminnelse om varför vi ägnar oss åt design och utveckling, vilken typ av makt vi utövar när vi gör det, och vilket ansvar som då faller på oss.
Det har varit en del snack om Signal den senaste veckan i och med att vi har makthavare som återigen går ut med vilseledande information.
Jag påminner om denna text där jag redogör för varför Signal alltid kommer vara ett bättre val än WhatsApp, även om bägge tjänster har totalsträckskryptering.
"Sparar man ingen information finns ingen information att missbruka."
Tyyvärr är ChatControl fortfarande på tapeten och jag kommer i nästa vecka ut med en ny text om problemen det skapar.
--
Prenumerera på Mitt nästa hjärtslag ❤️för kritiskt tänkande i tider av artificiell hets: https://heartbeat.email
Idag är det ett år sedan jag vaknade upp på Karolinska sjukhuset ur min narkos och försökte sortera i bruset av aktivitet. Runt omkring mig vårdpersonal, måna om att jag mår bra. Ställer kontrollfrågor. Vill förstå om jag vet var jag är. Berättar att allt gått bra.
Det var länge sedan jag stannade upp ordentligt. Man kan säga att en hjärtoperation tvingar till det. Och efter ett tag är det mycket som blir tydligare. All press på att prestera och att det måste bli på ett visst sätt för att vara framgångsrikt, till exempel. Det är ju faktiskt bara påhitt.
Läs mitt senaste nyhetsbrev: https://axbom.se/ett-ar-efter-operation-och-hjartat-vill-mer/
Vår vice statsministers inbillade föreställningar om ”AI”:s förmågor bidrar till allmänhetens felaktiga idéer om lämplig användning. I Dagens Arena belyser jag bland annat varför det är vanskligt att allt kallas ”AI” nästan utan urskiljning idag.
”I dag upplevs dessa stora språkmodeller vara oerhört förförande och många människor använder dem för mångordiga syntetiska samtal, och drar radikala men bristfälliga slutsatser om produkternas förmåga. Tillverkarna vill såklart att illusionen av verklig intelligens ska genomsyra gängse uppfattningar, och förstärker gärna användarnas egna felaktiga uppfattningar om vad produkterna egentligen gör. Missuppfattningar som Ebba Busch nu ledigt häver ur sig i en duperad ministers försvarstal.”
”I sitt försvarstal menar hon att källorna ’fabricerats’. Busch skriver att hon frågar språkmodellen var citatet kommer från och produkten, som inte kan avgöra om den har ett giltigt svar eller ens säga ’jag vet inte’, genererar ett plausibelt svar. Men den texten är ju syntetisk. Ibland är den sann, ibland inte. Precis allt som kommer ur produkten är fabricerat. Det är själva funktionen hos en språkmodell. Den framställer text. Ingenstans utlovas av produkten att texten kommer vara sann. Visst kan den kan träffa rätt men det betyder inte att modellen fungerar annorlunda när svaret den skapar är fel.”
”Det är en helt ny situation för Sverige, att vi har en vice statsminister som frågar en produkt för syntetisk text om källor till fabricerade citat.”
”Tänk nu också att Busch aldrig någonsin läst Pahnkes citat och blivit upprörd över det. Det fanns ju aldrig. Hon har medvetet genererat ett citat att bli upprörd över.”
Hela texten hos Dagens Arena: https://www.dagensarena.se/opinion/busch-ser-syntetisk-skrift-som-sanning/
Klippet från SVT:s sändning visar hur det omtalade "citatet" tog sig uttryck i verkligheten, i Almedalen-talet som pekar ut den enskilda journalisten.
På scen i Almedalen i år gjorde Ebba Busch ett kraftfullt uttalande med grund i ett citat av kulturskribenten Elina Pahnke. Problemet är att "citatet" var fabricerat av "AI".
När nu Busch ber om ursäkt fastnar hon i en lång förklaring av hur det felaktiga citatet blivit till, och avslöjar med icke-önskvärd tydlighet hur långt ifrån hon är från att förstå hur produkten hon använt faktiskt fungerar.
Att vice statsministern inte bara använder produkterna på det här sättet utan också sprider vidare villfarelsen om hur de kan användas är oroväckande.
Läs gärna min opinionstext i Dagens Arena.
https://www.dagensarena.se/opinion/busch-ser-syntetisk-skrift-som-sanning/
I made quite a few posts over the last days I realised – as soon as I logged back on after a pause I let my emotions and reactions to everything that’s going on get the best of me.
I’m taking a couple days off from computers now so if I’m not responding to comments and questions I’m not being rude. Sometimes I truly feel rude because there just isn’t time to respond to everything, especially DMs.
I’ll likely be drawing up a new plan for my online presence and engagement. The current one isn’t sustainable and most platforms are a hot mess as always.
Take care. ❤️
p.s. I really, really miss the times when everyone used RSS.
LinkedIn uppdaterade för några dagar sedan sin policy gällande hatiskt och kränkande innehåll. Specifikt har man tagit bort formuleringar som inneburit ett tydligt ställningstagande mot trakasserier riktade mot transpersoner.
Förändringen upptäcktes av Open Terms Archive, en organisation och tjänst som bevakar ändringar i villkorstexter sedan våren 2023.
Ändringarna följer ett tydligt mönster där en rad stora amerikanska företag och myndigheter har tonat ner – eller helt raderat – innehåll som uttrycker stöd för mångfald, jämlikhet och inkludering. Detta sedan den amerikanska presidenten ställt krav på just detta och alla stora tech-plattformar i USA valt att skala ner, eller bort, skydd mot hatpropaganda. Särskilt sådant som gällt transpersoner.
I LinkedIns fall har man nu tagit bort klargörandet att deadnaming och misgendering är otillåtna.
- Deadnaming avser när en trans- eller ickebinär person tilltalas eller omtalas med tidigare namn efter att ha valt ett nytt namn och vill att det tidigare namnet ska hållas privat.
- Misgendering, eller att felköna, handlar om att hänvisa till en person med pronomen som inte stämmer med deras könsidentitet.
Notera att deadnaming kan vara direkt farligt, just för att det finns så många fördomsfulla och våldsamma människor. Transpersoner hotas, mördas och trakasseras världen över. Att medvetet använda fel namn kommunicerar också hur man väljer att se en annan människa och vill att de ska bemötas. Det har förekommit att illasinnade individer systematiskt letar upp tidigare namn som aldrig varit öppet kända.
HÅLL PLATTFORMARNA ANSVARIGA
När Meta gjorde förändringar i januari och tog bort flera ståndpunkter mot hatiskt innehåll – inklusive de som avsåg könsidentitet – tyckte Mark Zuckerberg att man ”återställde yttrandefriheten”. Tech-kejsarna njuter av att inte behöva ta ansvar. Eller av att få ge röst åt sina egna fördomar.
Datumet som anges för när LinkedIns policy senast ändrades har uppdaterats, men skälet till ändringarna har i övrigt inte kommunicerats i deras Trust & Safety-blogg som annars brukar vara praxis.
Det är nu viktigt att reagera på LinkedIns förändringar och prata om det. Allt annat än tystnad. När högerextrema krafter tillåts breda ut sig är den här typen av händelser bara början, ett sätt att känna av om det finns något reellt motstånd eller om de flesta bara viker sig. Tystnad blir ett samtycke till att låta dem fortsätta i samma anda med nästa samhällsgrupp på listan.
Jag är övertygad om att protestlistor kommer dyka upp. Skriv på dem. Det kanske inte känns som det hjälper, men det är långt bättre än tystnad. Och de som drabbas hårdast behöver att fler reagerar.
Det tog åratal av kämpande för att få de här formuleringarna på plats hos plattformarna. Det gick på några sekunder att radera dem.
Jag får nu sätta mig och överväga hur jag ska hantera min egen närvaro på LinkedIn i framtiden.
Läs hela inlägget med referenser på min blogg: https://per.ax/litrans
En enkel Google-sökning som använder en del av länken som skapas när någon väljer "Dela" på ChatGPT kan röja konversationer där människor avslöjar djupt personliga detaljer, såsom missbruk, erfarenheter av misshandel eller allvarliga psykiska problem.
** UPPDATERING: OpenAI har nu gått ut med att de tagit bort möjligheten att dela länkar till chattar som kan indexeras. De kallar det för ett experiment och säger att de inte var beredda på att människor omedvetet delar sådant de inte vill att alla ska kunna se. Det kallar jag för dålig design och naiv vårdslöshet - vilket förvisso också är precis vad jag förväntar mig av OpenAI. **
Anställda kan förstås också ha använt funktionen för att dela konversationer där man använt sig av konfidentiell information om kunder, eller den egna organisationen.
Även om användarnas identiteter inte visas av ChatGPT kan såklart personen identifieras i fall där specifik personlig information delas under chattarna.
Fast Company var först ut med att häromdagen avslöja att om du någon gång delat en chat med ChatGPT:s ”Share”-funktion så kan hela den chatten vara sökbar via Google, så att vem som helst i världen kan läsa allt du skrivit.
I ett fall beskriver en person sitt sexliv i detalj och sin sorg över att bo i ett främmande land.
För en del personer kan det här visa sig vara direkt farligt och de potentiella skadorna borde vara uppenbara.
Designmiss eller naiv vårdslöshet från ChatGPT:s sida? Bara ännu ett i raden av exempel på att du aldrig kan utgå från att information du delar online är privat.
Sättet de här typerna av produkter används på gör avslöjandet särskilt prekärt.
Du kan vara helt säker på att den här personliga informationen också kommer återanvändas som underlag i vidareutvecklingen av probabilistisk automatisering (det många slarvigt kallar ”AI”). Vem vet var och när den privata datan kommer dyka upp härnäst.
OBS! Om du är en person som är drabbad är rekommendationen att du raderar det du inte vill ska vara publikt. En delad chat är tillgänglig för alla som får eller hittar länken.
https://www.fastcompany.com/91376687/google-indexing-chatgpt-conversations