23:e april. Live i Stenungsund đ Kan bli hur bra som helst.
Tagged: LinkedIn
Vad berör dig mest frÄn Ärets skörd av skeenden i det digitala skafferiet?
Jag har haft en rejÀl skrivkamp nu i ett par mÄnader. LinkedIn frustrerar mer Àn det levererar för mig. Men jag tror du kan hjÀlpa.
NÀsta nyhetsbrev blir min Ärskrönika*. Vilka frÄgor vill du ha svar pÄ, eller vilket Àmne bör jag inte missa?
AnvÀnd gÀrna formulÀret hÀr för att tipsa mig:
âŻ
Visste du att en AI-flickvÀn pÄ riktigt kan vara en smÄbarnspappa i Nairobis slumkvarter som sitter uppe pÄ nÀtterna och skriver hur mycket han Àlskar dig? Den berÀttelsen fÄr du i Ärskrönikan.
âŻ
Bildbeskrivning: En selfie pÄ mig sjÀlv för att blidka algoritmerna. Jag har pÄ mig min gröna t-shirt frÄn Sweden Social Web Camp 2011 för att uppmuntra alla TjÀrö-alumner att gilla bilden och ytterligare kurtisera grandseigneur robot. Jag ler lite uppgivet nÀr jag tÀnker pÄ hur knepig vÀrlden blivit och hur lÀtt mÀnniskan anpassar sig.
âŻ
Jag vill göra digital teknik mer omtÀnksam, mindre krÀvande och snÀllare mot planeten. Prenumerera pÄ Mitt nÀsta hjÀrtslag, en blogg och ett nyhetsbrev för kÀrleksfullt, nyfiket, kritiskt tÀnkande: https://per.axbom.se
âŻ
*Med reservation för att min Ärskrönika anlÀnder först efter Ärsskiftet.
AI and human rights. Video, slides and transcript from my January 2022 talk.
"Astrid Lindgren tog strid mot vÄld, mot aga, mot hÄrda tag, och mot politiska beslut som slog mot barn. Hon hade aldrig accepterat att Sverige valde repression före ansvar. Hon hade aldrig accepterat att vi lutar oss mot hennes sagor medan vi överger hennes vÀrderingar.
Det Ă€r hyckleri att vi klĂ€r oss i Astrid Lindgrens humanism samtidigt som vi river upp dess fundament. Och tittar man pĂ„ Sverige utifrĂ„n â frĂ„n exempelvis Tyskland, dĂ€r vĂ„rt land fortfarande romantiseras som barnens och berĂ€ttelsernas land â framstĂ„r kontrasten som Ă€nnu skarpare. Vi ser fortfarande ut som Astrid Lindgrens folk. Men det Ă€r en kuliss."
Jag pratade under tisdagen pÄ Internetdagarna om smarta lampor och hur de 'kastar ljus pÄ'(!) en digitalisering som hela tiden lovar bÀttring men sÀllan tar ansvar för sina försÀmrande egenskaper.
I mÄnga familjer finns en Allan. En person som Àlskar idén om smarta lampor och till slut börjar installera dessa enheter. Inte sÀllan finns familjemedlemmar som inte Àr lika imponerade, eller ens har samtyckt. Och kanske har inte ens Allan förstÄtt vidden av de utmaningar som sedan dyker upp.
I den hÀr bilden har Allans egen hjÀrna faktiskt fÄtt nog. Vad tror du det Àr som blir tvÀrtom? Och vad Àr det egentligen som den sprattlande hjÀrnan sitter fast i?
Mina bilder, referenslÀnkar, boktips och en kort sammanfattning av min förelÀsning finns sÄklart att se och lÀsa för alla pÄ min blogg: https://axbom.se/ind25
Massor av hjĂ€rtan och varma tack till spĂ„rledare Terese Raymond, moderator Johanna Koljonen, chattmoderator (och boktipsare!) Linda SĂ€vhammar och alla andra i spĂ„ret Digital Delaktighet som vurmar sĂ„ starkt för mĂ€nniskans vĂ€lbefinnande och vĂ€rdighet i en allt mer komplex och sĂ„rbar vĂ€rld: Simon Lindgren, Anne Kaun, Ida Lindgren, Helena Iacobaeus, Ărjan Hellström, Max Valentin, Ă sa Holmberg, Hampus Kvist.
Under passet "Hur jĂ€mlik Ă€r den digitala vĂ€lfĂ€rden?" blev jag rörd till tĂ„rar, och pĂ„ plats hos Internetstiftelsen fick jag trĂ€ffa flertalet mĂ€nniskor som jag endast pratat med pĂ„ sociala medier, vissa i cirka tjugo Ă„r(!). Och förstĂ„s Ă€ven spĂ€nnande nya bekantskaper som jag vill göra mer tillsammans med! För en introvert sjĂ€l blev det mycket och nu fĂ„r jag bearbeta, reflektera och hĂ€mta energi i nĂ„gra veckor. đ„°
#internetdagarna #ind25 #ind2025
Real talk about how âAIâ is accelerating climate change and having adverse effects on previous and ongoing mitigation efforts by others.
This is about far more than water and energy use, and about way more than the consumption of every prompt from individual users (that people keep arguing about on LinkedIn). Itâs about the systemic effects of big tech and their choices.
Brilliantly researched and presented by Heidi Lim. Itâs an hour, summarising three months of research. Well worth the watch.
The link is to a privacy-enhanced embed of the video, minimising YouTube tracking.
Vi har varit hÀr förr.
Boken Computer Power and Human Reason Àr oerhört vÀrdefull för att förstÄ mÀnniska-dator interaktion och den digitala maskinens pÄverkan pÄ individ och samhÀlle.
Bokens författare, Joseph Weizenbaum, utvecklade den första chatbotten som mÀnniskor blev övertygade om hade mÀnskliga förmÄgor.
Han förklarade senare sin förvÄning: "Vad jag inte hade insett var att extremt korta exponeringar för ett relativt enkelt datorprogram skulle kunna framkalla kraftfulla vanförestÀllningar hos helt normala mÀnniskor."
Chatbotten byggde Weizenbaum 1966. Boken kom ut 10 Ă„r senare, 1976. Hans chattbot ELIZA gav oss alltsĂ„ âELIZA-effekten" â fenomenet som innebĂ€r att nĂ„gon projicerar mĂ€nskliga egenskaper â sĂ„som erfarenhet, semantisk förstĂ„else eller empati â pĂ„ datorprogram som Ă€r textbaserade.
NÄgot som torde vara bekant för den som lever pÄ 2020-talet.
Det finns inget neutralt över datorer, argumenterade Weizenbaum och gjorde skillnad pĂ„ att ta beslut och att vĂ€lja. Att vĂ€lja krĂ€ver mĂ€nskligt omdöme â förnuft. Det gĂ„r inte överlĂ€mna till datorer. Han pekade pĂ„ hur datoriseringen ofta stĂ€rker förtryckande maktstrukturer snarare Ă€n stjĂ€lper dem.
NĂ€r datorer fĂ„r ta beslut som tidigare togs av mĂ€nniskor har man fört vidare en aktörs vĂ€rderingar som kommer fĂ„ tydliga, icke-neutrala konsekvenser för de mĂ€nniskor som sedan utsĂ€tts för detta institutionaliserade, maskinella beslutsfattande. Det pĂ„minner om Kerstin AnĂ©rs farhĂ„gor nĂ€r hon myntade uttrycket âdataskuggaâ i en essĂ€ frĂ„n 1972:
âMan har slutsatser framför sig â men tror att det Ă€r rĂ„a fakta. Och sĂ„ tillsĂ€tter, avsĂ€tter, dömer och utvĂ€rderar [man] en dataskugga, men den som fĂ„r ta konsekvenserna Ă€r en mĂ€nniska av kött och blod.â
VÀrlden som kommer ur detta arbetssÀtt Àr mer ojÀmlik och mindre rationell, menade Weizenbaum. Det fÄr ocksÄ mÀnniskor att tÀnka pÄ sig sjÀlva som inte mycket mer Àn maskiner.
För ett par mĂ„nader sedan hittade jag den svenska översĂ€ttningen pĂ„ ett antikvariat. ĂversĂ€ttaren heter Mats Dannewitz Linder. Inuti, hopvikt, fanns en urklippt artikel av folkbildaren Harry Bökstedt: Genombrott för "tĂ€nkande" datorn. Jag gissar att den Ă€r skriven tidigt 90-tal. Jag hittade den dock inte i Svenska Dagbladets arkiv, som var tidningen han oftast skrev för.
NĂ€r han gick bort 2008 var Weizenbaum fortfarande en framtrĂ€dande kritiker av artificiell intelligens, portrĂ€tterad i boken Islands in the Cyberstream â Seeking Havens of Reason in a Programmed Society â en intervju av Gunna Wendt som ger sammanhang till Weizenbaums lĂ„nga strid för mĂ€nniskans sjĂ€lvbestĂ€mmande.
Hans tidlöshet poÀngteras ocksÄ pÄ framsidan av Datorkraft och sunt förnuft i ett citat av Lewis Mumford:
âDen kommer att vara lika aktuell om femtio Ă„r â en milstolpe nĂ€r det gĂ€ller att förena naturvetenskapligt och humanistiskt tĂ€nkande.â
NÀsta Är, 2026, kommer det vara precis 50 Är sedan den slÀpptes. Och ja, den Àr faktiskt lika aktuell.
Jag Àr smÄtt hÀpen över SVT:s beslut att anvÀnda dessa "AI"-genererade filmer i sitt inslag i Rapport i tisdags dÀr de faktakollar uttalanden frÄn partiledardebatten.
För mig Àr de som tagna ur en skrÀckfilm, sÀrskilt nÀr nÄgot "barn" i en plötslig rörelse vrider huvudet bakÄt och Ät höger. Jag ryser av de virtuella "leendena", onaturliga rörelser, "70-talsfiltret" och hur fullstÀndigt bortkopplade de fejkade filmerna Àr frÄn den nutida verklighet som inslaget handlar om.
Vad vann man pÄ detta och vad förlorade man? Vem vann och vem förlorade? MÄnga frÄgor.
HĂ€r kan du se just det specifika inslaget. Men jag lovar inte att du kommer kunna sova gott inatt efter det.
---
Tipstack till Maria Ottoson
Idag Ă€r det 10 Ă„r sedan jag första gĂ„ngen höll mitt blixttal âDet osynliga problemet med sagolika anvĂ€ndarupplevelserâ. Det var alltsĂ„ den 16 oktober 2015 pĂ„ UX Open, arrangerat av Martin Christensen.
Jag ser ofta det som startskottet för mitt arbete inom digital etik. All den fina Ă„terkoppling jag fick av er som var pĂ„ plats och lyssnade gjorde att jag ville satsa Ă€n mer pĂ„ att belysa det som gĂ„r fel med digitala tjĂ€nster, Ă€ven nĂ€r vi tror att vi arbetar pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt. Och jag har seân dess lagt orĂ€kneliga timmar pĂ„ att skriva om, och lyfta fram, de osynliga skador som vi sĂ€llan tĂ€nker pĂ„, eller inte âtillĂ„tsâ adressera.
Min blogg blev sig aldrig lik efter det. Och jag hittade pÄ sÀtt och vis mitt kall. Det var hÀftigt.
Och jag Àr sÄ innerligt tacksam över allt det stöd jag fÄr i form av pepp och fina ord nÀr jag skriver.
SĂ„âŠ
Ett stort jĂ€kla tack, helt enkelt. â€ïž
â
Bilden visar de sketchnotes som gjordes baserat pÄ denna förelÀsning nÀr jag fick möjlighet att hÄlla en lite lÀngre version pÄ engelska pÄ UXLx i Lissabon 2016. Bilden visar teman frÄn förelÀsningen som alla rör sig runt en version av Rödluvan som önskar sig en grön luva, och online-tjÀnsterna hon anvÀnder för att bestÀlla sviker henne. Lite ovÀntat fÄr hon hjÀlp av vargen, som hjÀlper henne att genom att lÀgga in hinder och friktion som fÄr henne att ta bÀttre beslut.
Really important reporting by Karen Hao on LLM chatbots and mental health.
â
âŒïž If you want to watch this video without targeted ads I recommend the DuckDuckGo browser, as it employs the Duck Player. This is a free YouTube player built into the DuckDuckGo browser for Mac, Windows, iOS and Android that lets you watch YouTube without targeted ads and keeps what you watch from influencing your YouTube recommendations.ââ
We Investigated Al Psychosis. What We Found Will Shock You - YouTube
Min debattare fick gÄ ut som nyhetsbrev idag.
"Kritiker kallar det klokt för Chat Control 2.0, det EU-förslag i nya fÄraklÀder som ordförandelandet Danmark sÄ innerligt gÀrna vill driva igenom. Det Àr ett zombie-förslag med tre Är pÄ nacken som vÀgrar gÄ ur tiden. I dagarna skulle det Äterigen ha behandlats i EU-rÄdet. Tack och lov satte Tyskland redan förra veckan, efter nÄgra vingliga steg, ner sin fot pÄ vÄgskÄlens nej-sida. Men det kommer garanterat dyka upp igen. MÄnga EU-lÀnder, och vÄr egen regering, vill rösta för en aldrig tidigare skÄdad övervakning av privatpersoner utan brottsmisstanke. Det Àr en hÀpnadsvÀckande satsning frÄn EU pÄ att övertrÀffa Kinas lÄngtgÄende kontrollmöjligheter. Som regeringen gjort till Sveriges vilja."
Jag skrev den hÀr för nÄgra veckor sedan men den fick vingar idag med anledning av den sedan tidigare planerade behandlingen i EU-rÄdet (som inte blev av):
#ChatControl
Hoppsan, jag var visst intervjuad i Ingenjören om âAIâ i maj och det har jag glömt berĂ€tta. För det Ă€r ju sĂ„dant man ska berĂ€tta pĂ„ LinkedIn har jag hört.
Ăven om memes frĂ„n My Little Pony kanske Ă€r roligare och mer tacksamt.
https://ingenjoren.se/2025/05/28/ai-ligger-bakom-kraftigt-okad-energianvandning/
Jag har en debattartikel om #ChatControl liggande som sannolikt Àr för lÄng för att nÄgon ska ta in den, men nÄgot jag nÀmner i den Àr att det Àven finns barnrÀttsorganisationer som Àr tydligt emot ChatControl.
Jag tycker det Àr viktigt att lyfta eftersom hela debatten kretsar kring ett sÄ kÀnsligt Àmne: övergrepp mot barn. Det gör ocksÄ att förslagsivrarna har nÀra till fula debattmetoder. Om jag sÀger att jag Àr emot massövervakning kan repliken bli att jag inte bryr mig om att skydda barnen.
Ăven nĂ€r det sĂ„klart Ă€r precis tvĂ€rtom.
DÀrför Àr det viktigt att lyssna pÄ organisationer som Der Kinderschutzbund (Barnskyddsföreningen) i Tyskland. Det Àr en organisation som sjÀlvklart och uttalat arbetar mot barnövergrepp online. De motsÀtter sig ocksÄ Chat Control.
â Riktade insatser behövs för att skydda barn, sĂ€ger deras talesperson Elena Frense till Netzpolitik. Inte massövervakning.
âBarn har ocksĂ„ rĂ€tt till konfidentiell kommunikation â om deras chattar övervakas utan orsak skulle deras integritet och grundlĂ€ggande rĂ€ttigheter krĂ€nkas.â
Organisationen tycker dessutom att ChatControl-förslaget Ă€r feltĂ€nkt, âeftersom skildringar av sexualiserat vĂ„ld i allmĂ€nhet inte utvĂ€xlas via privata meddelanden, utan via fillagringstjĂ€nsterâ.
Nu undrar jag förstÄs om de som ivrigt vill införa den hÀr förordningen ocksÄ har uppfattningen att Tysklands största barnrÀttsorganisation inte heller bryr sig om barns sÀkerhet?
Omröstningen som skulle skett i ministerrÄdet kommande veckan Àr stoppad, javisst, men det hÀr Àr ett förslag som ÄteruppstÄr om och om igen, och har sÄ gjort i över tre Är. Det Àr dags att vi pÄverkar vÄra egna politiker till att överge allt stöd. SÄ att vi kan fokusera pÄ skydd för barn som gör nytta och fungerar, och inte vilar pÄ en övervakning som övertrÀffar Kinas kontrollmöjligheter.
LĂ€s hela intervjun med Elena Frense hos Netzpolitik.
That whole text made me blubber.
Jane Goodall April 3, 1934 â October 1, 2025 â€ïž
"Goodall revolutionized primatology long before she obtained any formal scientific training. After she had spent several months watching the reserveâs chimpanzees from a distance, a chimp she dubbed David Graybeard began to allow her to approach him. She saw him push a grass stem into a termite mound to fish out his meal, clearly using the stem as a tool. Then she saw him strip leaves from a twig before using the twig for the same purpose. The chimp had demonstrated both tool use and toolmaking, behaviors widely believed exclusive to humans. When Goodall reported these observations to Leakey, he responded by telegram with three now-legendary lines:
NOW WE MUST REDEFINE TOOL STOP
REDEFINE MAN STOP
OR ACCEPT CHIMPANZEES AS HUMAN
The breakthrough led to Goodallâs first National Geographic story, and after that, the publicity never really stopped. Sometimes, it led to unwelcome attention: Older male colleagues questioned her abilities as a scientist and criticized her for naming the chimps she studied instead of identifying them by number."
https://www.theatlantic.com/science/2025/10/jane-goodall-fame-research-conservation/684433/
Fascismens tidiga varningstecken. LÀngst ner kan du lÀsa min översÀttning av punkterna pÄ en affisch baserad pÄ en essÀ skriven 2003 av affÀrsmannen och författaren Laurence Britt.
EssĂ€n publicerades i magasinet "Free Inquiry" med titeln âFascism Anyone?â. Den innehĂ„ller 14 gemensamma egenskaper hos de sju regimer Britt analyserade: Hitlers Nazi-Tyskland, Mussolinis Italien, Francos Spanien, Salazars Portugal, Papadopoulos Grekland, Pinochets Chile och Suhartos Indonesien.
I affischens âfotnotâ stĂ„r âDessa tecken stĂ€mmer överens med den politiska och ekonomiska riktningen i USA under Bush/Cheney. Engagera dig i att vĂ€nda denna antidemokratiska riktning medan du fortfarande kan!â
PÄ sociala medier beskrivs det ofta som att affischen hÀnger pÄ Holocaust Museum i Washington D.C. men det Àr inte helt korrekt. Affischen har aldrig varit en del av utstÀllningarna dÀr, men dÀremot sÄldes den i deras souvenir-butik under en period (inte lÀngre), vilket avslöjats av faktakollar-sajten Snopes.com. Kvinnan som tog den ursprungliga bilden 2017, Sarah Rose, har bekrÀftat att den Àr frÄn butiken. I den ursprungliga bildens nedre högra hörn syns ocksÄ en prislapp.
Ibland citeras det som att Laurence Britt Ă€r doktor och historiker, men inget av det stĂ€mmer faktiskt heller. Och han har sjĂ€lv aldrig pĂ„stĂ„tt det. DĂ€remot skrev han boken âJune, 2004â som publicerades 1998 och förutsĂ„g mycket av det vi ser i USA idag.
Affischen har i sig skapats av Syracuse Cultural Workers med tillstĂ„nd av Britt. Det Ă€r ocksĂ„ hos Syracuse Cultural Workers du kan köpa affischen. Den finns Ă€ven som vykort och bokmĂ€rke â€ïž. TyvĂ€rr Ă€r dock frakten till Sverige vĂ€ldigt dyr och jag ska se om det gĂ„r att fĂ„ tillstĂ„nd att göra nĂ„got av den svenska översĂ€ttningen.
Fascismens tidiga varningstecken
- Kraftfull och fortlöpande nationalism
- Förakt för mÀnskliga rÀttigheter
- Utpekande av fiender som en enande kraft
- MilitÀr dominans
- OhÀmmad sexism
- Kontrollerad massmedia
- Besatthet av nationell sÀkerhet
- Religion och regering sammanflÀtade
- Skyddad företagsmakt
- Förtryckt arbetarmakt
- Förakt för intellektuella och kultur
- Besatthet av brott och straff
- OhÀmmad nepotism och korruption
- Valfusk
Happy Petrov Day to those who celebrate. On September 26, 1983, Stanislav Petrov made the correct decision to not trust a computer.
The early warning system at command center Serpukhov-15, loudly alerting of a nuclear attack from the United States, was of course modern and up-to-date. Stanislav Petrov was in charge, working his second shift in place of a colleague who was ill. Many officers facing the same situation would have called their superiors to alert them of the need for a counter-attack. Especially as fellow officers were shouting at him to retaliate quickly before it was too late. Petrov did not succumb.
I've attached a short clip from a reenactment of the situation in the documentary The Man Who Saved the World.
The computer was indeed wrong about the imminent attack and Petrov likely saved the world from nuclear disaster in those impossibly stressful minutes, by daring to wait for ground confirmation. For context one must also be aware that this was at a time when US-Soviet relations were extremely tense.
I've previously written about three lessons to take away from Petrov's actions:
1. Embrace multiple perspectives
The fact that it was not Stanislov Petrov's own choice to pursue an army career speaks to me of how important it is to welcome a broad range of experiences and perspectives. Petrov received an education as an engineer rather than a military man. He knew the unpredictability of machine behavior.
2. Look for multiple confirmation points
Stanislav Petrov understood what he was looking for. While he has admitted he could not be 100% sure the attack wasn't real, there were several factors he has mentioned that played into his decision:
- He had been told a US attack would be all-out. An attack with only 5 missiles did not make sense to him.
- Ground radar failed to pick up supporting evidence of an attack, even after minutes of waiting.
- The message passed too quickly through the 30 layers of verification he himself had devised.
On top of this: The launch detection system was new (and hence he did not fully trust it).
3. Reward exposure of faulty systems
If we keep praising our tools for their excellence and efficiency it's hard to later accept their defects. When shortcomings are found, this needs to be communicated just as clearly and widely as successes. Maintaining an illusion of perfect, neutral and flawless systems will keep people from questioning the systems when the systems need to be questioned.
We need to stop punishing when failure helps us understand something that can be improved.
Visual thinking, sketching and notetaking has been a huge part of my work and key to the success of many of my projects. This online conference will provide a goldmine of insights. And, wait for it⊠itâs free.
October 13-17.
Imorgon tisdag 23/9 efter jobbet Àr vi ett sÀllskap som ses i Stockholm för att prata lite om vilken plats vi tÀnker att "AI" och digitalisering ska ha i samhÀllet. HÀng pÄ.
PÄ TikTok finns fenomenet "Disney adult", eller pÄ svenska: "Disney-vuxen". Det Àr personer som Àlskar Disney lika mycket som barn gör. De besöker nöjesfÀlten, Àger en hel del Disney-prylar och skÀms inte över sin passion för varumÀrket.
I efterdyningarna av att Disney stÀngde av Jimmy Kimmel har Àven dessa personer reagerat starkt mot Disney och jag tycker att Terry uttrycker det snyggt och koncist i det hÀr klippet. Parafraserat: det finns viktigare vÀrden Àn ett företag som jag rÄkar gilla.
Det Ă€r betydelsefullt nĂ€r de största beundrarna vĂ€ljer bort det de Ă€lskar. Men jag reagerade ocksĂ„ pĂ„ nĂ„got sĂ€rskilt i det hĂ€r klippet: de fysiska böckerna och de fysiska DVD-filmerna. Att kunna Ă€ga och dela med sig till vĂ€nner, att kunna lĂ€sa och se innehĂ„ll utan att nĂ„gon annan mĂ€ter och analyserar det i realtid â och att ha tillgĂ„ng utan att prenumerera. Det Ă€r förmĂ„gor som hĂ„ller pĂ„ att gĂ„ förlorade och jag ser gĂ€rna att vi hittar tillbaka till dem.
NÀr vi inte lÀngre Àger det innehÄll vi köper och innehÄllet egentligen finns nÄgon annanstans sÄ kan tillgÄngen till innehÄll lÀtt strypas, bortom vÄr kontroll.
Det finns fler klipp dÀr Terri förklarar vikten av att agera, och hon sÀger bland annat att Àven om du bara Àr villig att avsluta Disney Plus i en mÄnad sÄ Àr tajmingen viktig för att budskapet ska gÄ fram. Hon citerar bland annat frÄn Timothy Snyder's bok 'On Tyranny' dÀr första kapitlet uppmanar till att inte lyda i förvÀg (Don't obey in advance), vilket Àr det Terri menar att Disney gör.
I bristen pÄ att reagera Àr det nog vad mÄnga mÀnniskor gör.