I identified with that famed XKCD cartoon for too long. Drawing a new panel myself made it easier to manifest another way of being.
Tagged: LinkedIn
Bris kampanj gÄr precis tvÀrt emot det jag lÀrt mina barn om hur man undviker bedrÀgerier. HÀr Àr alla fel Bris gör, steg-för-steg. Bland annat ger Bris trovÀrdighet Ät en tjÀnst som ofta anvÀnds för problematiska lÀnkar, vilket kan göra barn mer oförsiktiga.
Jag noterade idag att kampanjen frÄn Bris (Barnens rÀtt i samhÀllet) fortfarande Àr igÄng pÄ Coops mjölkpaket. SÄ jag roade mig med att skissa pÄ en förklaring av vad det Àr som hÀnder nÀr barn skannar den dÀr QR-koden. Tidigare har jag fokuserat pÄ datainsamling, men nu vill jag fokusera pÄ flödet och hur kampanjens upplÀgg gÄr stick i stÀv med att skapa en trygg vÀgledning.
Vi förestÀller oss att Robin, 12 Är, lÀser pÄ mjölkpaketet samtidigt som hen mumsar pÄ en skÄl med chokladpuffar till frukost.
1) Bris uppmuntrar Robin att skanna en kod utan att ge en ledtrÄd om vad det Àr som ska hÀnda nÀr hen skannar den. Det finns alltsÄ ingen information som kan ge Robin en uppfattning om vad som ska hÀnda efter att koden aktiveras.
Det finns heller ingen möjlighet att komma vidare utan QR-koden. Robin kan till exempel inte skriva in en webbadress i stÀllet.
Redan hÀr skulle jag vilja att mina barn avbryter tanken pÄ att gÄ vidare. Det finns helt enkelt för lite information om QR-koden. Om lÀnken kapas finns inget sÀtt att notera att man hamnat fel.
Robin lyfter telefonen, öppnar kameran och riktar den mot koden.
2) Koden leder till en mellansida hos Bitly - en tjÀnst för kortlÀnkar som ocksÄ anvÀnds för att fÄ statistik om alla som klickar, eller skannar.Bitly Àr en amerikansk tjÀnst som loggar statistik om besöket, och som anvÀnder en toppdomÀn (.ly) frÄn Libyen. Libyen har tidigare haft synpunkter pÄ vilka lÀnkar som Bitly fÄr förkorta.
NĂ€r Robin hĂ„ller upp sin telefonkamera mot QR-koden sĂ„ visar den pĂ„ hens iPhone bara bit.ly som lĂ€nk i âsökarenâ. Bris vill alltsĂ„ att Robin klickar pĂ„ en lĂ€nk som inte gĂ„r att verifiera i förvĂ€g, med ett domĂ€nnamn som inte har nĂ„got med Bris eller Coop att göra.
Det gÄr faktiskt att ha sitt eget domÀnnamn hos Bitly. KortlÀnken skulle till exempel kunna vara vara hej.bris.se. Men det har Bris valt bort och anvÀnder nu samma gratisadress som resten av vÀrlden. Effekten blir att Bris signalerar till Robin och alla andra barn att Bris litar pÄ bit.ly.
Vet man inget om Bitly sedan tidigare sÄ har Bris i och med detta gett sitt okej, till och med uppmuntran, till att anvÀnda tjÀnsten. MÄnga barn kommer bli mer benÀgna att klicka pÄ Bitly-lÀnkar i framtiden. Det Àr ett problem eftersom vem som helst, nÀr som helst, kan skapa en Bitly-lÀnk till en bedrÀglig webbplats.
đĄ: Hela lĂ€nken som Bris anvĂ€nder Ă€r bit.ly/briscoop. Om jag Ă€ndrar eller lĂ€gger till nĂ„got tecken i den lĂ€nken, sĂ„ att det till exempel blir bit.ly/bris-coop sĂ„ skulle det kunna vara en lĂ€nk som vilken bedragare som helst anvĂ€nder. För att visa hur enkelt det Ă€r sĂ„ har jag nu pekat den alternativa lĂ€nken till min granskning. Jag skulle nu ocksĂ„ kunna skapa en QR-kod som leder till bit.ly/bris-coop och det blir genast mer trovĂ€rdigt tack vare att Bris sjĂ€lva gjort pĂ„ det sĂ€ttet.
3) Ăven om bit.ly syns i telefonen nĂ€r Robin skannar, och trycker pĂ„ skĂ€rmen för att aktivera lĂ€nken, sĂ„ passerar den dĂ€r Bitly-lĂ€nken knappt mĂ€rkbart förbi. Den anvĂ€nds bara för att logga information om anvĂ€ndaren, och skickar vidare till en helt annan annan sida. I det hĂ€r fallet skickas Robin till bris.frankfam.co.
Jag förestÀller mig hur mina egna barn tar sig för pannan. Robin mÄste nu helt lita pÄ ett domÀnnamn (frankfram.co) som inte alls har nÀmnts tidigare i kommunikationen, och med en toppdomÀn som inte heller Àr svensk utan egentligen indikerar Colombia(!).
ToppdomÀnen .co anvÀnds ocksÄ ofta för typosquatting, eller "felstavnings-kapning". Det vill sÀga att man medvetet registrerar andras namn för att ta emot trafik Àmnad för legitima företag. Detta eftersom mÄnga som tÀnkte skriva .com kanske skriver fel.
Det hÀr Àr alltsÄ vÀldigt likt hur bedragare utövar phishing, eller nÀtfiske... alltsÄ: förbrytaren anvÀnder ett trovÀrdigt varumÀrke (Bris) och anger det till exempel som subdomÀn pÄ sitt eget domÀnnamn för att fÄ besökaren att tro att det goda varumÀrket Àr avsÀndare, eller gett sitt godkÀnnande.
Nu Àr det ju goda intentioner i det hÀr fallet, men det avvikande domÀnnamnet kommenteras eller förklaras aldrig i kampanjen. Om mina barn ser ett domÀnnamn som inte Àr kopplat till avsÀndaren sÄ backar de. SÀrskilt om det aldrig tydliggörs varför. Och backa tycker jag alla ska göra i det lÀget. DÄ skulle fÀrre till exempel bli lurade av falska QR-koder pÄ betalautomater.
đĄ: Tips! Om du ser en Bitly-lĂ€nk kan du lĂ€gga till ett plus-tecken efter adressen för att fĂ„ information om vart den leder utan att klicka pĂ„ den. PĂ„ min adress kan du se vart lĂ€nken leder pĂ„ bit.ly/bris-coop+. Och den som ser den riktiga kampanjens mĂ„lsida pĂ„ bit.ly/briscoop+ bör alltsĂ„ direkt kĂ€nna sig tveksam, för den lĂ€nken gĂ„r ju inte till bris.se.
4) NÀr Robin till slut klickar pÄ knappen pÄ Frankfam-sidan sÄ öppnas appen Snapchat. I alla fall om Robin har Snapchat pÄ sin telefon. Robin Àr ju 12 och fÄr egentligen inte ha ett sÄdant konto. Huruvida hela den hÀr resan Àr vÀrd upplevelsen i Snapchat tÀnker jag inte försöka bedöma. Det fÄr varje barn bedöma pÄ egen hand. För att det ska funka behövs dock tillgÄng till mjölkpaketet... lÀnken rÀcker inte.
Hur ska jag förhÄlla mig till detta?
FörÀldrar som uppmuntrar sina barn att skanna den dÀr QR-koden lÀr dem tyvÀrr att lita pÄ diverse domÀnnamn utan nÀrmare eftertanke. Och kanske lite för mycket Àven pÄ QR-koder.
Men det fina Àr att vi nu alla istÀllet kan sitta ner tillsammans med barn i vÄr nÀrhet och prata om vilka fel som görs i kampanjen. Steg för steg kan vi diskutera vad Robin ser och gör.
Och samtidigt pratar vi sÄklart om hur Bris kan fÄ Robin att kÀnna sig mer trygg med lÀnkarna, och hur Robin kan hjÀlpas till att bli mer motstÄndskraftig mot lurendrejeri snarare Àn mindre försiktig.
Det hĂ€r nyhetsbrevet publicerades första gĂ„ngen pĂ„ axbom.se. Jag Ă„terpublicerar pĂ„ LinkedIn för rĂ€ckviddens skull, men uppskattar enormt nĂ€r du prenumererar pĂ„ axbom.se â vilket blir oerhört mycket mer hĂ„llbart och oberoende â du fĂ„r fler nyhetsbrev tidigare och du spĂ„ras inte av Microsoft. âșïž
Vidare lÀsning
đ Bris-kampanj slarvar med barnens personliga uppgifter
Jag hamnar i ett virrvarr av lĂ€nkar nĂ€r jag skannar QR-koden i Bris kampanj pĂ„ mjölkpaketen â och hĂ€pnar över den burdusa hanteringen. Ăr den ens laglig?
đ Falsk QR-kod pĂ„ en parkering
Jag varnar ofta för QR-koder men ibland Àr det lÀttare att förstÄ allvaret om man tydligt fÄr se hur det faktiskt kan se ut. HÀr ser du en film jag fÄtt tillÄtelse att anvÀnda i utbildningssyfte (med min röst pÄlagd). I filmen pillar en kvinna bort...
đ Hotellets QR-koder banar vĂ€g för bedrĂ€gerier
NÀr man varit tillbaka frÄn semestern nÄgra veckor kan sommarens utflykter och samkvÀm kÀnnas oerhört avlÀgsna. Men ett besvÀrande semesterminne frÄn en kÀnd svensk hotellkedja kan jag inte riktigt slÀppa. Inte för att rummet inte var till belÄtenhet....
đ Skydda dig mot nĂ€tfiske | Internetkunskap
En snabbkurs frÄn Internetstiftelsen dÀr du lÀr dig hur du kan skydda dig mot nÀtfiske, sÄ kallat phishing, smishing eller vishing.
"Per Axbom skriver om hur vĂ€lmenande kampanjer socialiserar barn att lĂ€ttare utsĂ€ttas för nĂ€tfiske." â En tacksam sammanfattning av mitt senaste nyhetsbrev, av en lĂ€sare pĂ„ Mastodon.
Jag ÄtervÀnder till min granskning av Bris kampanj pÄ Coops mellanmjölkspaket, som fortfarande pÄgÄr. Den hÀr gÄngen fokuserar jag inte pÄ datainsamling, utan endast pÄ hur kampanjens upplÀgg gÄr stick i stÀv med att skapa en trygg vÀgledning. Bland annat ger Bris trovÀrdighet Ät en tjÀnst som ofta anvÀnds för problematiska lÀnkar, vilket kan göra barn mer oförsiktiga.
Det hĂ€r Ă€r ett gott skĂ€l att undvika Easypark. Ănnu ett företag som skor sig pĂ„ att lura mĂ€nniskor med manipulativ design.
Om du anvĂ€nder Easypark Ă€r du sannolikt en av de 97% som betalar en serviceavgift som du slipper om du anvĂ€nder webbgrĂ€nssnittet. Konkurrenten Parkster tar till exempel inte denna âserviceavgiftâ via sin app utan med den betalar du aldrig mer Ă€n vid automaten, om du inte valt en tillĂ€ggstjĂ€nst, vilket endast 30% av Parksters anvĂ€ndare gjort.
« Varför företaget har en procentuell avgift pÄ parkeringsbeloppet har Easypark inte velat förklara. Inte heller varför man lagt den avgiftsfria parkeringen i en webblösning som försvÄrar anvÀndandet. »
« Easypark skriver i svar till DN att man ser det som ett godkĂ€nnande av sin app att en sĂ„ stor andel av konsumenterna vĂ€ljer att parkera med den extra avgiften, âett kvitto pĂ„ att tjĂ€nsten Ă€r uppskattadâ. »
Ăr du en av de som betalar den extra avgiften för att du gĂ€rna vill det?
https://www.dn.se/ekonomi/easypark-drar-in-miljoner-pa-kranglig-parkering/
Some tasks that are being handed over to automation should arguably never have been tasks in the first place. Or should at least be revised regularly. But instead of questioning and reinventing tasks, many will now be automated to run perpetually. And with no human involved, why would someone then question its validity?
I believe this is part of the non-intuitive aspect of AI and automation, that it will actually in many instances resist change rather than encourage it.
People will forget why that machine is running and worry that cutting its power will break something.
When, in fact, it might free something.
PÄminnelse om faran med lÀnkar i mejl. Trött och sliten pÄ en fredagkvÀll var jag farligt nÀra att falla för detta phishing-försök.
Det kom ett mejl frÄn Mailgun, en tjÀnst som anvÀnds för leverans av nyhetsbrev, som talade om att den senaste dragningen frÄn mitt betalkort inte fungerat.
Jag Àr kund hos Mailgun, men adressen detta skickades till Àr inte exakt den adress jag anvÀnder för plattformen. Det var min första fundering, Àven om jag först inte kÀnde mig helt sÀker pÄ att det förhöll sig sÄ. Sedan sÄg jag att Àven frÄn-adressen Àr min egen adress. Sannolikt för att lura nÄgra spam-filter och undvika att jag reagerar pÄ en okÀnd adress.
Men sjĂ€lva lĂ€nken till Mailgun ser vid första anblick rĂ€tt ut. Problemet hĂ€r Ă€r förstĂ„s att lĂ€nken som stĂ„r dĂ€r inte alls Ă€r den adress som lĂ€nken leder till. Lite som att jag kan lĂ€nka texten âKlicka hĂ€râ till valfri webbadress kan jag ocksĂ„ lĂ€nka den synliga adressen (som bara Ă€r text) till valfri annan webbadress. Det kan man ju tycka att det borde fler e-postprogram reagera pĂ„ och varna för. Det lurar nog tyvĂ€rr mĂ„nga, Ă€ven de som Ă€r vana vid att dubbelkolla att adressen ser trovĂ€rdig ut.
Jag var sÀrskilt mottaglig för att bli lurad av detta för att jag ocksÄ nyligen bytt betalkort för mitt företag, vilket triggat liknande helt korrekta mejl frÄn andra leverantörer.
Jag klickade förstÄs aldrig pÄ den hÀr lÀnken för det var tillrÀckligt med varningssignaler vid första anblick, Àven om jag var trött och okoncentrerad. Jag skrev istÀllet manuellt in adressen till Mailgun i en webblÀsare, loggade in och navigerade till mina betaluppgifter. Jag hade mycket riktigt ingen obetald rÀkning.
Eftersom jag vet hur man gör kollar jag ocksÄ den sÄ kallade header-informationen för mejlet, dÀr jag kan se vilka domÀnnamn som anvÀnts vid leveransen av meddelandet. DÀr ser jag att ett domÀnnamn som inte alls Àr relaterat till Mailgun anvÀnts för detta mejl, vilket bekrÀftar slutsatsen jag redan nÄtt. Det domÀnnamnet behöver dock inte i sig Àgas av en illasinnad aktör, utan kan vara ett företag som i sin tur utnyttjats för att komma förbi spam-filter.
Jag arbetar, lÄngsamt och metodiskt, pÄ en bok om att bli mer tekniktrygg som medborgare. Att lÀra sig kÀnna igen varningssignaler som dessa, och egentligen ha som princip att aldrig klicka pÄ lÀnkar i mejl, kommer vara ett viktigt budskap.
Det kommer ocksÄ ingÄ tips som att anvÀnda olika e-postadresser för olika tjÀnster. Och att förstÄ de enorma riskerna med domÀnnamn som ser vÀldigt lika ut. Kunskap som bygger motstÄndskraft.
Mer info om boken hittar du hÀr: https://tekniktrygg.se/
P.S. För den som Ă€r nyfiken sĂ„ stĂ€mde inte url-strukturen pĂ„ lĂ€nken i mejlet med hur man nĂ„r âbillingâ-sidan pĂ„ tjĂ€nsten.
Du vet kÀnslan. Du planerar en hemlig missilattack mot fiendeland och tjötar loss om den med polarna pÄ gruppchatten. Du Àr flitig med att skicka piktogram av goa gubbar för att visa att du Àr en reko och relaterbar snubbe.
SÄ visar det sig att Kennet frÄn Folkbladet bjudits in till det supersÀkra klanmötet av misstag. Pinsamt och prekÀrt, för han Àr ju helt humorlös i krigstillstÄnd.
Att kommunikationen Àr krypterad visar sig tydligen kvitta om den oönskade gÀsten fÄtt nyckeln till rummet dÀr det dekrypterade samtalet skrivs pÄ vÀggen i klartext.
I vilken utstrÀckning just den hÀr befÀngda incidenten Àr ett resultat av dassig design kan sÀkert debatteras, men design kan alltid ses som ett stöd för att göra mer rÀtt. DÀrför tycker jag det finns skÀl att berÀtta om bÀttre sÀtt.
Jag skriver och förelĂ€ser ofta om vĂ€rdet av positiv friktion, och Ă€ven om jag gĂ€rna rekommenderar Signal sĂ„ finns det andra sĂ€kra appar jag ocksĂ„ anvĂ€nder. Krypterad kommunikation â utan lagring av metadata â Ă€r en nödvĂ€ndig grundbult, men design kan bidra till mer genomtĂ€nkt anvĂ€ndning.
Till exempel:
1) TillitsnivÄ
Finns tecken pÄ en etablerad relation? En app skulle kunna indikera om personen finns i din adressbok eller om du kommunicerat med dem tidigare och pÄ det sÀttet ge en indikation om tillitsnivÄ. En tillitsnivÄ som du för vissa chattar skulle behöva bekrÀfta att du uppfattat. Det blir en positiv friktion som manar till eftertanke. TillitsnivÄn kan indikeras med bÄde symbol och fÀrg som Àr synlig nÀr du lÀgger till personer.
2) Organisationstillhörighet
Om du för vissa grupper mÄste sÀkerstÀlla att du anger/angett organisationstillhörighet för alla du lÀgger till sÄ anvÀnds den dÀr positiva friktionen igen. Kan anvÀndas enskilt eller i kombination med tillitsnivÄer.
3) Chatt-verktyg i egen regi
Genom att installera kommunikationsverktyget pÄ organisationens egen server fÄr du full kontroll över verktygets datahantering. En lÄsning till interna anvÀndare skulle dÄ krÀva en upplÄsning för att tillÄta utomstÄende. Japp, positiv friktion igen.
Hur och var kommunicerar du, var lÀgger du dina dokument och hur mÄnga av andras, frÀmmande datorer Àr du egentligen beroende av för att hantera ditt arbete? KÀnns det tryggt eller som nÄgot du borde se över?
RÀtt nivÄ av friktion kan skapa en tryggare anvÀndarupplevelse.
â-
En app som kan vara vĂ€rd att titta nĂ€rmare pĂ„, för att de sjĂ€lva pratar om och möjliggör det jag skriver om hĂ€r, Ă€r Threema â en meddelandetjĂ€nst som byggs i Schweiz.
Referens: per.ax/threema
Specifikt om den militÀra incidenten: per.ax/threema2
Har du brÄttom?
NĂ€r du gĂ„r fort gĂ„r du lĂ€tt vilse. GĂ„ lĂ„ngsamt. Lyssna pĂ„ fler. Lyssna pĂ„ dig sjĂ€lv. Glöm inte kvar nĂ„gon. Glöm inte kvar dig sjĂ€lv. NĂ€r du gĂ„r sakta hinner du ta in mer, förstĂ„ mer och vĂ€rna om den som gĂ„tt vilse. Hitta det som fĂ„r er att mĂ„ bra⊠tillsammans. Ăven nĂ€r den som gĂ„tt vilse Ă€r du sjĂ€lv.
Veckans tips. Kerstin Beckman skriver vĂ€ldigt, vĂ€ldigt bra om âAIâ, ny teknik och de mĂ€nskliga perspektiven. Oerhört lĂ€svĂ€rda texter som inte krĂ€ver inloggning.
P.S. Om du inte vill uppge e-post för Substack, kom ihÄg att det gÄr att prenumerera via RSS.
Once again a tech magazine doing the important breakdown. This time of political language.
âFirst we had newspeak. Then we had doublespeak. This is contraspeak. Up is called down and left is called right, both of which are then repeated widely by partisans happy to help a government that doesnât care about them weather the storm. That which is classified is referred to as the contrary. War plans, or battle plans if you prefer, are said to be something entirely different, even though they are not. And, through repetition, a land of make believe is created for one half of the political aisle to live in, like toddlers unwilling to accept the consequences of their own actions.â
A very clever way to add both subtle and overt communication that sparks curiosity, adds context and encourages reflection.
Vad menar jag egentligen nĂ€r jag anvĂ€nder begreppet âdataskuggaâ? Det hĂ€r. Det hĂ€r Ă€r vad jag menar.
Att âdra en Waltzâ. Det Ă€r nu det begrepp jag kommer anvĂ€nda för fenomenet dĂ€r nĂ„gon aningslöst bjuder in obehöriga till sin hemliga chat-grupp.
SÄ hÀr anvÀnder du det i i en mening:
« Henrik ville inte att nÄgon skulle kÀnna till det avslöjande mejlet frÄn kursgÄrden, men eftersom han 'dragit en Waltz' sÄ visste flera poliser redan om det. »
Icke att förvĂ€xla med att âdra en valsâ, Ă€ven om mĂ„nga gör just det efter att de blivit ertappade med att dra en Waltz. I sĂ„dana lĂ€gen gör man helt rĂ€tt i att referera till det som en Waltz-vals.
WhatsApp har ju ocksÄ totalstrÀckskryptering och anvÀnder till och med Signals protokoll för överföring av meddelanden. DÄ Àr den vÀl lika sÀker?
Det mÄnga glömmer om meddelandetjÀnster Àr att integritet inte bara handlar om innehÄllet i ditt meddelande. Det handlar ocksÄ om din metadata, alltsÄ informationen OM dig, ditt meddelande och dina kontakter.
Ăven om ditt meddelande Ă€r krypterat sĂ„ samlar WhatsApp in mĂ€ngder av information om dig, som till exempel:
- Din telefonmodell och ditt mobilnummer
- Din profilbild, förstÄs varje gÄng du byter profilbild
- Dina kontakters mobilnummer
- Information om operativsystemet, batterinivÄ, signalstyrka, app-version, webblÀsarinfo, mobilt nÀtverk, sprÄk, tidszon, ip-adress
- Identifierare som anvÀnds av Meta, som Àr associerade till samma konto eller telefon i deras andra tjÀnster (Instagram, Messenger, Threads, osv)
- Din aktivitet, som nÀr du skickar meddelanden och till vem, hur ofta du öppnar appen, hur lÀnge du anvÀnder appen.
- Din geografiska position (via mobilmaster, Wi-Fi-nÀtverk och blÄtand)
- Namnen pÄ dina egna grupper, och vilka grupper du Àr medlem i-
â och merâŠ
RelationskartlĂ€ggning och âcommunication fingerprintingâ har lĂ€nge varit verktyg för att identifiera och dra slutsatser om individer baserat pĂ„ mönster i deras kommunikation. Din metadata Ă€r super-intressant, och vĂ€rdefull.
Signal lagrar ingen metadata förutom en krypterad âhashâ av ditt mobilnummer, datumet du skapade ditt konto och tidsstĂ€mpeln för nĂ€r du senast kopplade upp dig mot Signal-tjĂ€nsten. Saker som gruppnamn och liknande lagras pĂ„ din enhet, inte alls hos Signal. Och metadata för meddelanden som skickas Ă€r krypterat pĂ„ samma sĂ€tt som sjĂ€lva meddelandet.
Det hÀr innebÀr att nÀr Signal fÄr propÄer av myndigheter att dela med sig av information sÄ finns ingen information att dela. Det finns inte heller nÄgon information för bedragare att stjÀla, och ingen information för kommersiella företag att exploatera.
WhatsApp Àr en del av Metas (Facebooks) ekosystem av produkter och den metadata de samlar in Àr en del av deras sÀtt att skapa vÀrde för sig sjÀlva pÄ din bekostnad genom att kartlÀgga dig, dina relationer och dina beteendemönster.
Signal har inget annat syfte Àn att vara en sÀker meddelandetjÀnst. Försvarsmakten har all anledning att rekommendera Signal.
Ingen av apparna tÀnker dock anpassa sig till den svenska regeringens önskedrömmar om att ha en bakdörr för Ätkomst till meddelanden. De har ju inte Ätkomst till dina meddelanden idag. SÄklart lÀmnar de hellre den svenska marknaden.
Och vet du, du behöver inte âha nĂ„got att döljaâ för att en makthavare eller kommersiellt företag ska kunna skada dig â avsiktligt eller av vĂ„rdslöshet.
PĂ„stĂ„endet âjag har inget att döljaâ har inget att göra med personlig integritet. Det Ă€r sĂ„klart inte heller sant, men det Ă€r en annan historia. Och den historien rĂ„kar vara Ă€mne för ett kommande nyhetsbrev.
Prenumerera hÀr: https://per.ax/pren
PÄ förekommen anledning publicerar jag den hÀr teckningen igen.
En bakdörr kan vara minutiöst dokumenterad, ha begrĂ€nsad Ă„tkomst, innefatta en rad sĂ€kerhetsmekanismer och vara utvecklad med den bĂ€sta av intentioner. men det Ă€r fortfarandeâŠ
...en bakdörr.
Om nÄgon söker ett tydligt exempel pÄ varför vÄra arkiv Àr sÄ fruktansvÀrt viktiga.
TyvÀrr Àr det sÄ att Sverige saknar arkivstatistik, till skillnad frÄn vÄra grannlÀnder Norge och Danmark.
Det finns alltsÄ ingen samlad överblick av hur stora arkivbestÄnd som bevaras (hyllmeter och datamÀngder) eller hur mÄnga institutioner för arkivering som finns.
Information arkiveras inte per automatik. Om du vill att din förening eller ditt företag ska gÄ till historien behöver du proaktivt arbeta med arkiveringen. En arkivinstitution kan hjÀlpa dig med det.
Huvudregeln Àr att det inte finns nÄgot lagkrav pÄ att bevara enskilda arkiv.
Om du vill arkivera, kontakta ditt nÀrmaste LÀnsarkiv sÄ kan de hÀnvisa dig till rÀtt arkivinstitution beroende pÄ vilken information det rör.
Notera att digital arkivering Àr svÄrt⊠Det krÀvs hÄllbar finansiering, tekniska förutsÀttningar och kunskap för att arkiven inte ska bestÄ av luckor frÄn den digitala tidsÄldern. (Eller att AI-skrÀp ska leta sig in i arkiven.)
(KÀlla för information om arkiv: Svenska Arkivförbundet)
Förresten, mina svar till DN var sÄklart vÀldigt mycket mer omfattande Àn det som syntes i tidningen. Dessa svar, gÀllande alternativa sociala medier och icke-amerikanska plattformar, kommer som en uppsats pÄ 2.500 ord i mitt ordinarie nyhetsbrev, som du prenumererar pÄ hÀr: https://axbom.se
Mina inlÀgg de senaste mÄnaderna har pÄ olika sÀtt berört den omfattande insamlingen av personlig data som pÄgÄtt i decennier och som brukas och missbrukas i allehanda applikationer. Dessa tvÄ texter frÄn december vill jag sÀrskilt pÄminna om:
đ Hemlig "AI" hos FörsĂ€kringskassan förstĂ€rker diskriminering
Ett automatiserat system hos FörsÀkringskassan anvÀnds för att sÀtta riskpoÀng pÄ bidragssökande. SvD:s granskning visar hur det oproportionerligt oriktigt pekar ut kvinnor och personer med utlÀndsk bakgrund, lÄg inkomst och lÄg utbildningsnivÄ. Det...
đ Dataskuggor hos myndigheter suddar ut mĂ€nniskovĂ€rden
Vi har hamnat i en situation dÀr det hos myndigheterna finns mÀngder av information om dig som medborgare, och du vet inte vilken information det Àr, om den Àr rÀtt eller vad den anvÀnds till. Vet myndigheterna sjÀlva?
Hur vÀljer jag snÀllare digitala tjÀnster?
Ett efterfrÄgat och uppskattat Àmne har under första kvartalet handlat om att vÀlja tjÀnster och mjukvara bortanför de ordinarie tech-jÀttarnas plattformar. Det hÀr Àr en sida, pÄ min engelska blogg, som jag kommer uppdatera regelbundet:
đ Big Trek from Big Tech
I spend a great deal of time evaluating tools that can replace the Big Tech variants that mistreat us. This includes services that just make my online life easier, with bonus points for small, friendly and sustainable.
Media-framtrÀdanden
Den hÀr veckan har varit lite av en egotripp och skjuts för sjÀlvförtroendet. Jag Àr vÀldigt glad och hedrad över att min perspektiv efterfrÄgas och uppfattas som vÀrdefulla.
Jag skymtades i DN Kultur i mĂ„ndags, dĂ€r jag fick tillfĂ€lle att uttala mig om âtechorrhjuletâ och vĂ„ra möjligheter att vĂ€lja bort de stora teknikjĂ€ttarna nĂ€r vi umgĂ„s online.
"SĂ„ vart vĂ€nder man sig för etiska, realistiska alternativ? Kort sagt: gĂ„r det att hoppa av techorrhjulet? Per Axbom, konsult inom digital strategi och etik, sĂ€ger att vi borde omvĂ€rdera pĂ„stĂ„endet att vi Ă€r beroende av techjĂ€ttarna. Det Ă€r mer en fix idĂ© Ă€n en faktisk realitet, menar han â det Ă€r internet i sig som Ă€r det grundlĂ€ggande sociala nĂ€tverket. Och dĂ€r finns sedan lĂ€nge fler alternativ Ă€n de största och mest omtalade."
I liknande anda finns sedan tidigare detta avsnitt av podden MÄnskott som marknadsförs sÄ hÀr:
"NÀtveteranen Per Axbom kÀnde sig jagad av algoritmer och nÀtjÀttarnas övervakning. Han smÀllde igen dörren och gav sig ut i ett algoritmfritt ingenmansland. Resan blev svÄrare Àn han nÄgonsin kunnat förestÀlla sig."
đ Mannen som överlistade algoritmerna
MÄnga av er kÀnner till mina uppbrott med sociala medier. Facebook och Instagram redan nyÄr 2019, och resten i maj 2022. Kanske vet du ocksÄ dÄ att jag ÄtervÀnde till en av plattformarna, LinkedIn, efter 8 mÄnader. Nu finns den berÀttelsen i...
Min genomgÄng av "AI"-bias
Ăr poddlyssnande ditt örongodis sĂ„ rekommenderar jag starkt podden AI för Folket, som jag i veckan gĂ€stade för att prata om ett kĂ€rt Ă€mne, "AI"-bias, och hur de nya verktygen Ă€r mer effektiva Ă€n mĂ€nniskor Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller att befĂ€sta och sprida fördomar.
"AI uppfattas ofta som objektiv, men i praktiken kan den förstÀrka och Äterskapa fördomar. I det hÀr avsnittet pratar vi med Per Axbom, digital designer och expert pÄ digital etik, om vad bias i generativ AI Àr, varför det uppstÄr och vilka konsekvenser det kan fÄ. Hur kan vi som anvÀndare upptÀcka bias? Finns det sÀtt att göra AI mer rÀttvis? Och kan vi nÄgonsin bygga en AI som Àr helt fri frÄn snedvridningar?"
đ AI-bias - AI för folket
AI för folket Àr en podcast för ledare och nyfikna. I korta avsnitt utforskar vi, Frida Mangen & Sofia Akhter, vad AI Àr tillsammans med vÄra gÀster.
Bok-skrivande
Det gÄr inte fort, men det gÄr lÄngsamt. Och det Àr ju ÀndÄ en viss trygghet i det. Glöm inte att jag gÀrna tar emot tips om vad du sjÀlv tycker Àr utmanande i den digitala vardagen, och vilka rÄd och tips som hjÀlpt dig.
đ Jag skriver sĂ„ du ska slippa digitala besvĂ€r
Skapar alla digitala tjÀnster mer problem Àn de löser för dig? Riskerar du att bli utsatt för cyberbrott? Jag hoppas hjÀlpa till med en bok som jag fyller med goda rÄd och checklistor.
Jag gör detta utskick via LinkedIn eftersom mĂ„nga signalerat att de vill höra frĂ„n mig hĂ€r, men jag pĂ„minner förstĂ„s om att mina nyhetsbrev och texter alltid ligger i original pĂ„ mina egna domĂ€ner â dĂ€r du ocksĂ„ kan prenumerera:
Ta hand om dig! Och tveka inte att berÀtta om vilka Àmnen du gÀrna skulle se att jag skriver mer om eller bevakar nÀrmare.
.Per
Det Ă€r nog inte mĂ„nga i mitt nĂ€tverk som lĂ€ser pappersutgĂ„van av DN, men min mamma gör det. SĂ„ hon noterade sĂ„klart att artikeln i DN Kultur dĂ€r jag fick uttala mig prydde hela omslaget pĂ„ kultur-bilagan. Mamma: "Det var ju sĂ„klart en vĂ€ldigt viktig artikel." â€ïž
HÀr kommer lite texter som jag inte skickat ut via det hÀr nyhetsbrevet pÄ LinkedIn tidigare, och Àven lÀnkar till veckans media-framtrÀdanden. Tack för att du lÀser och sporrar mig att fortsÀtta lÀra ut och driva opinion för mer digital omtanke.