Väldigt bra förklaring av varför det är så hjälpsamt med modeller, verktyg, mallar för att vägleda kommunikation. Och varför jag skapat så många genom åren.
Här är några av dessa (gratis förstås): https://axbom.se/tag/mallar/
Tagged: LinkedIn
Det jag i Elementen inom digital etik benämner Naiv vårdslöshet. I kubik.
Due to my surgery the release of our interviews at From Business to Buttons last year got delayed. They've now started dropping and this talk with Oobah Butler was a real treat to listen back to.
In line with our intent to break down the silos of UX, consider how Oobah is stress testing the promises of Big Tech. I'm truly impressed.
Automatiserad, probabilistisk översättning är prekär. Och vissa saker missas lätt i en granskning. Om liknande metoder används vid automatiserad, probabilistisk tolkning så går det att ana hur fel det kan slå.
Google Translate lanserades 2008 med en statistisk modell. Det var dock först i november 2016 som man gick över till det som kallas neural maskinöversättning, baserat på djupinlärning.
Den här översättningen (i bilden) föreslog verktyget måndagen den 13 januari 2025.
Min egen upplevelse är att Google Translate blivit sämre på senare tid (senaste åren). Jag får oftare justera och rätta direkta fel, medan det tidigare var mer grammatik, ordval och ordföljd.
Hur skulle du klara dig i 12 månader utan BankID? Kanske är det värt att ha en sådan plan i bakhuvudet.
https://www.dagensps.se/privatekonomi/hon-lanade-pengar-av-en-van-blockades-fran-bankid/
Ett rejält tjo-väder drar in över landet tillsammans med intensiva blåsningar. Vi kan räkna med urspårningar i sydpest och gnällersta Sverige, samt ett stort antal metodikeskörningar. Flera handlingsplan på Arlanda ställs in, och i de nordfestligaste delarna av tjötaland är kusten allt annat än klar. Under natten väntas uppåt tre till fyra dråpligheter slöfall, i kombination med stark hybris. När temperaturen sedan övergår i pussgrader, var uppmärksam på slirigt underlag.
Kram, och ta det lugnt där ute.
”Reducing humans into data points immediately feels scientific and awe-inspiring to people in power. Infallible. Human complexity becomes neat, binary and void of gray areas. Information is encoded in templates known as profiles. If those profiles are correct, fair or relevant becomes secondary. As long as we can output a number through some formulaic assumption. Numbers are so much easier to read than people. And difficult to dispute. Especially when you are kept from tracing their origins.”
Read the most recent issue of my newsletter here:
Data Shadows in Government Erase Human Worth
If you truly want to understand the OpenAI o3 and ARC-AGI debacle this is the post I recommend.
Professor Melanie Mitchell provides history, context and theory, backed with extensive experience. Mitchell is the author or editor of six books and numerous scholarly papers in the fields of artificial intelligence, cognitive science, and complex systems.
In her post you get to understand…
- the purpose of the ARC-AGI competition, why she likes the ARC domain as a challenge for AI systems, and how the use of ”AGI” muddies the waters
- the importance of inference-time compute
- the differences between Deep Blue (the chess-playing computer) and AlphaGo
- what OpenAI never tells us and experts can only speculate around
- how humans are still demonstrably better at abstraction and reasoning
- and why we need to avoid Goodhardt’s law when developing a measure of intelligence
Also note that o3 is not eligible for testing on ARC’s fully private set, because o3 requires access to the internet. To be eligible for the Arc Prize, the winner’s program must run on the test set in at most 12 hours on the competition’s servers, with no internet access, and the code has to be open-sourced at the end of the competition.
As Mitchell describes, all of the ways the ARC-AGI competition has been approached negate the core assumptions of ARC with regards to amount of training, the required number of examples of grid transformations, and the computational resources used.
”Indeed, o3’s performance on ARC is quite amazing, even though it violates the assumption that solving these tasks shouldn’t require huge amounts of computation at inference time. But I’m most curious about an even more pressing question: Is o3 (or any of the other current winning methods) actually solving these tasks using the kind of abstraction and reasoning the ARC benchmark was created to measure?”
Watching this slow-motion crash of Apple's "AI" implementation is truly painful.
In Alastair's recent example a spam email had its trustworthiness boosted by Apple - wherein the "AI" reinforced the criminal intent.
Buying my domain in 1997 and keeping all my writing on the same domain for 27 years has turned out to be an act of resilience that has survived the devastation of website decay and link rot over time.
I’d argue that a domain name is a great holiday gift for anyone – as long as it’s also used.
I wrote about this when my website turned 25: https://per.ax/25
Besväras du av telefonens dragningskraft och vill kunna ta time-out utan att köpa en dumbphone eller avinstallera appar? Kanske har du en släkting som behöver ett enklare och tryggare gränssnitt samtidigt som de kan använda BankID? På iPhone finns en inbyggd funktion, Åtkomststöd, som kan hjälpa.
Det här innebär att du endast kommer åt specifika appar, endast tillåter samtal och meddelanden från vissa personer och inte kan radera appar eller flytta runt dem. För att komma ur "dumbphone"-läget behövs sedan en särskild pin-kod.
Funktionen skulle kunna vara något som du hjälper en familjemedlem att ställa in. Kanske någon som till exempel behöver kunna använda BankID och samtidigt vill skyddas från obehöriga samtal och sms. Eller så har du nytta av det för dig själv, med möjlighet att välja att periodvis ha en dumbphone och periodvis ha en smartphone.
Ja, "dumbphone" är redan ett relativt vedertaget namn på detta, som kontrast till smartphone, men jag tycker mer att det är en Trygg-Phone. Ett sätt att göra telefonen lite mer måttfull, och få telefonen under din kontroll i stället för tvärtom.
Funktionen jag pratar om har det oerhört svårfångade namnet "Åtkomststöd" och du hittar den under “Hjälpmedel” i telefonens Inställningar. Det engelska namnet är "Assistive Access".
När Åtkomststöd är påslaget har du bara en startsida med appar, där knapparna är stora, i ett av två möjliga layout-alternativ. Du har bara åtkomst till de appar du själv har valt för det här läget.
Dessutom har flera av apparna några extra finesser i Åtkomststöd:
• Meddelanden kan ställas in så att man bara kan ta emot och skicka till Favoriter eller Kontakter. Alla (valfria nummer) är förstås möjligt också. Likadant med samtal. För en del personer kan det här innebära ett hjälpsamt stöd men också en viktig säkerhetsåtgärd.
• Kameran kan ställas in och styra vilka av dessa funktioner som är möjliga: bild, selfiebild, video och/eller videoselfie.
• I Foton kan man välja att tillåta åtkomst till ett eller flera delade bildbibliotek. Det innebär att du kan se foton som andra lägger i det biblioteket. Typiskt kanske en släkting vill se familjebilder som läggs där.
• Flera av apparna (som Meddelanden, Kamera, Samtal och Musik) har också en skräddarsydd design i det här läget, så att knapparna är stora – och visuella element framhävs.
För att komma ur Åtkomststöd trycker du snabbt tre gånger i följd på telefonens sidoknapp och väljer att gå ur. Du måste då också skriva in en unik pin-kod som angavs för det här läget. Om du själv vill försöka gå så länge som möjligt i “Trygg-Phone”-läge kan du alltså be någon annan ställa in den koden. Om pin-koden kommer bort kan också ett fördefinierat men valfritt Apple-konto låsa upp Åtkomststöd.
Jag hoppas du eller någon nära dig får nytta av kunskapen om denna funktion. Jag vill jättegärna höra hur det går, om du sedan vill berätta.
Mer bilder och detaljer på bloggen: https://per.ax/tp
December 15: "Exclusive: Trump team wants to scrap car-crash reporting rule that Tesla opposes"
December 14: WSJ Video Investigation. "Computer vision is such a deeply flawed technology" – Missy Cummings, former fighter pilot and director of George Mason University's Autonomy and Robotics Center
November 21: “Study finds Tesla has higher rate of fatal accidents than any other car"
November 15: "Tesla Tops Fatal Accident Rates In New Study"
April 26: “Tesla’s Autopilot and Full Self-Driving linked to hundreds of crashes, dozens of deaths."
All links here: https://per.ax/tesla
Innehållet i din dataskugga är viktigt för hur du behandlas av myndigheter och företag. Kanske mer viktigt än hur du på riktigt mår.
I gårdagens nyhetsbrev kåserade jag om hur lite vi alla vet om vilken information och vilka beräkningar som avgör hur vi poängsätts och vilket bemötande vi får som en följd av dessa poäng. Men frågar vi tekniksynta visionärer är det enda vägen framåt. Och frågar vi makthavare behöver vi inte förstå beräkningarna. Det är ju siffror – nästan som vetenskap(!) – eller?
”Du har idag många dataskuggor. Diffusa bilder av dig som person som myndigheter, banker och försäkringsbolag tar hjälp av för att bedöma din lämplighet för till exempel arbete, bidrag, sjukpenning, rabatter, och kredit. Du är i många sammanhang blott en risk, frågan är hur stor, och en 'datadriven' organisation lägger stor vikt vid din skugga för att avgöra det.
Orättvis behandling av myndigheter är inte alls nytt, eller ett resultat av moderna algoritmer och AI. Det är ett resultat av synen på människor. Och av hur idéer om effektivitet, och tilliten till data, påverkar den synen.
Nyligen avslöjade SvD, tillsammans med Lighthouse Reports, att Försäkringskassans automatiserade system för att bedöma oärlighet inom vab visar tydliga tecken på diskriminering. Men vi bör inte överraskas av ett fenomen som myndigheter drivit mot i decennier. Det har blivit norm inom såväl offentlig sektor som näringsliv att behandla dataskuggor, förenklade bilder av var och en av oss, som vore de en rimlig och verklig representation av vårt människovärde och kapacitet i någon form av outtalad hierarki.”
Så här skrev Kerstin Anér redan 1972, för mer än ett halvt sekel sedan:
”Man märker knappast, att det bara är några enstaka punkter, uttag ur sitt sammanhang, som utgör bilden. Man glömmer, att många av uppgifterna i databilden redan är tolkade, insatta i ett sammanhang som kanske inte alls är det ursprungliga. Man har slutsatser framför sig — men tror att det är råa fakta. Och så tillsätter, avsätter, dömer och utvärderar man en dataskugga, men den som får ta konsekvenserna är en människa av kött och blod."
Läs hela texten här:
För 14 år sedan producerade Handisam några informationsfilmer som fick stor uppmärksamhet. De vände på perspektiven, och fick fler att föreställa sig hur vår värld skulle se ut om till exempel rullstolar, synnedsättningar och teckenspråk var normen i samhället.
Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning, var en svensk statlig myndighet, som existerade mellan den 1 januari 2006 och den 30 april 2014.
Den här filmen är en av mina favoriter, och kanske särskilt kommentaren när den blinda tjänstemannen säger till den seende besökaren att “varannan torsdag så har vi faktiskt mottagning för de som inte kan läsa själva”. Filmen porträtterar en seende kvinna som besöker en myndighet där all information endast finns i punktskrift, och alla anställda har en synnedsättning.
Nu är det förvisso inte så att alla med en synskada använder sig av punktskrift, men poängerna i filmen – och den diskriminering som meningsutbytet visar prov på – blir med detta grepp oerhört tydliga för personer som är seende.
Tendensen att förminska människor med funktionsnedsättningar är fortfarande utbredd men jag är glad att det idag finns oerhört många fler än för 14 år sedan som arbetar med, och har kännedom om, digital tillgänglighet.
Men visste du att det finns många lagar och föreskrifter som inbegriper tillgänglighetsfrågor utöver till exempel Lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet som träder i kraft 28 juni 2025. Några exempel är:
• Plan- och bygglagen
• Arbetsmiljölagen
• Diskrimineringslagen
• FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)
Se gärna dessa som ett schysst sätt att få stöd och hjälp med hur en verksamhet bättre kan ta hänsyn till alla människor både innanför och utanför organisationen. Goda råd och exempel hittar du till exempel också hos Myndigheten för delaktighet.
Fler av filmerna från 2010 hittar du på Handisams YouTube-kanal som fortfarande ligger uppe: https://www.youtube.com/@handisam
Jodå, Ylva Johanssons Chatcontrol-reklam på plattformen X bröt mot EU:s egna regler för politisk reklam.
Dagen efter att EU-ländernas justitieministrar misslyckats att få ihop till en majoritet för Chatcontrol, den 15 september förra året, lanserade kommissionen en reklamkampanj på X som felaktigt påstod att lagen hade ett brett stöd i befolkningen.
Kampanjen visades endast i vissa länder och använde sig också av så kallad mikrostyrning, vilket innebär att data om enskilda användare används för att rikta reklamen. Det blev tydligt att man ville nå politiskt liberala och vänsterorienterade användare genom att utesluta användare som var intresserade av nyckelord som Qatargate, brexit, Marine Le Pen, Alternative für Deutschland, Vox, Christian, Christian-phobia eller Giorgia Meloni.
Många såg snabbt att detta bröt mot EU-lagar, eftersom upplägget bygger på att individers politiska åsikter och religion kartläggs. EU har tydligt identifierat riktade annonser som ett fenomen som hotar demokratiska värden, och i det här fallet handlar det om känsliga uppgifter vars hantering skulle kräva samtycke, vilket förstås inte fanns. Intresseorganisationen Noyb valde att upprätta ett klagomål.
European Data Protection Supervisor (EDPS) har idag – fredag den 13:e december – bekräftat att det rörde sig om ett lagbrott. Utslaget blev dock endast en formell varning. Och Ylva Johansson sitter som bekant inte kvar på sin post.
Förhoppningen är förstås ändå att fler ska förstå allvaret. För enligt Noyb är det flertalet politiska partier runtom i Europa som fortfarande väljer att använda mikrostyrning.
Nu finns diagrammet Bias inom maskininlärning även på svenska.
När du bygger, bedömer och utvärderar system baserade på maskininlärning är en del av ditt ansvar att förstå på vilka sätt verktyget kan bidra till skada. Var transparent med dessa frågor och visa att påtaglig, djupgående analys krävs för att problemen ska kunna avslöjas och hanteras.
Ibland blir svaret att ett verktyg baserat på maskininlärning inte är rätt verktyg för jobbet. Detta måste man förstå tidigt, innan människor kommer till skada.
Jag skickade inte ut detta inlägg som nyhetsbrev (det kändes lite för “tekniskt”) men jag kommer att referera till det framöver, bland annat i kommande inlägg om myndigheter och dataskuggor, som triggades av avslöjandet om hur Försäkringskassans algoritm både diskriminerar och hemlighålls.
Prenumerera här: https://per.ax/pren
Brilliant and comprehensive walkthrough of all the ways Casey Newton's latest piece on AI skeptics is convoluted and damaging, but also symptomatic of a much bigger naïveté rampant in tech journalism.
I was myself deeply disappointed and surprised by the Platformer article. That won't happen again.
Laura's wisdom is always worth your time. Sign up for axe-con. February 25-27. All talks are also recorded and available to view when you want. For free.
Prof. Brysons response (to the UN's AI Advisory Body's open consultation for their Interim Report) is compulsory reading.
«Portions of this report – and of AI policy discourse more broadly – use the term “AI” as if it described some sort of unitary actor – a special new thing like a monster from space that needs to be managed by a world drawn together. This is wrong.»
Legend.
This also aligns with my principle to always, yes always, dilute your data.