Yesterday I started reading the just released Burn Book by Kara Swisher. Of course, had I been unsure about the title of this long-awaited tech-account I could've mistakenly bought and started reading any one of the many fake AI-generated books released at the same time. đ€š
https://www.404media.co/ai-generated-kara-swisher-biographies-flood-amazon/
"But every pirate wants to be an admiral. When Facebook, Apple and Google were doing this adversarial interoperability, that was progress. If you try to do it to them, thatâs piracy."
FrĂ„n och med sista februari lottar jag varje mĂ„nad ut min handbok till en person bland mina nyhetsbrev-prenumeranter. Utlottningen fortsĂ€tter i minst ett Ă„r, och förhoppningsvis lĂ€ngre đ
Nyhetsbrev pÄ svenska: https://axbom.se/#/portal/signup
Nyhetsbrev pÄ engelska: https://axbom.com/#/portal/signup
Jag Àr cirka 50 personer frÄn att nÄ 2 000 prenumeranter pÄ mitt engelska nyhetsbrev sÄ nu gör jag min vana till trots en liten satsning för att komma över den symboliska grÀnsen.
En pojke kan ju drömma.
SÄ hÀr kan det lÄta om du tipsar dina kompisar:
â Har du hört att Axbom har ett nyhetsbrev?
â Axbom, Ă€r det han den dĂ€r UX-tjommen?
â Jo han har jobbat med det rĂ€tt lĂ€nge, men han skriver ocksĂ„ övergripande om digital etik och hur mĂ€nniskor pĂ„verkas av online-tjĂ€nster.
â Tror jag sett hans blogg. Ăr det inte bara att glugga in dĂ€r?
â Gör du det?
â NĂ€ vem har tid med sĂ„nât. Jag slĂ€nger spöt i flödet och chansar pĂ„ att kroka nĂ„got vettigt var femtionde kast som alla andra.
â Prenumererar du pĂ„ nyhetsbrevet blir du pĂ„mind om de hĂ€r frĂ„gorna.
â Kommer det en maxad lĂ€slista varje vecka dĂ„?
â NĂ€, han skickar ut sina egna texter nĂ€r han tycker det finns nĂ„got viktigt att sĂ€ga som borde vara av intresse.
â Han Ă€r vĂ€l en sĂ„ân dĂ€r senior gubbe nu. Jag antar att det kostar?
â Noll och intet.
â Inte ett korvöre? Han har vĂ€l bloggat seân Hedenhös?
â Ă tminstone seân â97 pĂ„ axbom.com, men det har ju uppenbart varit hans grej i kvarts sekel nu, att dela med sig av det han lĂ€r sig.
â MĂ„ste man logga in, eller Ă€r det sĂ„âna dĂ€r nivĂ„er att betala för om man vill ha mer?
â Nej, precis allt ligger helt öppet, som det alltid gjort.
â LĂ„ter ju helt bananas att fĂ„ hans grejer utskickat pyntfritt dĂ„. Jag gissar att det Ă€r en sĂ„ân dĂ€r plattform som hĂ€nger över axeln och samlar min data?
â Nej, allt innehĂ„ll Ă€r pĂ„ hans egen server. Han spĂ„rar inte ens om du öppnar mejlet eller klickar pĂ„ lĂ€nkarna.
â Dra mig baklĂ€nges pĂ„ stadsteatern och kalla mig Piaf. Det lĂ„ter ju rĂ€tt satsigt. Hur tjĂ€nar han pĂ„ det?
â Jag tror inte han Ă€r ute efter att tjĂ€na pengar, han försöker nog bara nĂ„ ut med sina perspektiv och lĂ€rdomar om hur man kan digitalisera pĂ„ lite snĂ€llare sĂ€tt.
â Jösses, whatâs the catch liksom. Kan man se nĂ„gon aperitif innan man commitar eller?
â Du har ju hela bloggen pĂ„ axbom.se, mĂ„nga av de inlĂ€ggen Ă€r ju det som Ă€r nyhetsbrevet. Ingen skillnad, typ. Han kan ju vara rĂ€tt rolig nĂ€r han kritiserar ocksĂ„. Du mĂ„ste lĂ€sa den om AI-ansvar och korven, eller nĂ€r han blir skogstokig pĂ„ QR-koder. De gĂ„r att lyssna pĂ„ som inlĂ€st podd ocksĂ„.
â Shit, han bandar pĂ„ burk ocksĂ„!
â Ja och det jag egentligen tĂ€nkte berĂ€tta nĂ€r jag avbröt dig var att man kan vinna hans bok nu. En prenumerant varje mĂ„nad vinner hans handbok.
â Shaddap and take my money! NĂ€ just det, det var ju bjudkalas.
â Kostnadsfritt, ja. Och du har förstĂ„s dubbla vinstchanser om du sajnar upp för bĂ„de det svenska och det engelska nyhetsbrevet.
â AlltsĂ„, tack som fan för tipset. Jag behöver lite paus i mitt kaos.
Fia i sitt esse!
"Till detta kan lĂ€ggas ett antal större AI-, it- och digitaliseringsprojekt som utlovat stora ekonomiska vinster, eller bot, pĂ„ arbetskraftsbrist och högre kvalitet för en billig peng. Men nĂ€r jag frĂ„gat hur de berĂ€knat kostnader för sĂ€kerheten meddelat att de inte tagit med den. Den kan man ju alltid rĂ€kna ut i efterhandâŠ"
"MÄnga av de mest ivrigt enögda kan stÄ som influencers pÄ lÀktaren och ropa fram krav om allt snabbare utveckling utan hÀmskor men vilket ansvar tar man för konsekvenserna av ett omoget genomförande utan sÀkerhet? Ser man sig omkring har det hittills varit gratis Àven för tjÀnstemÀn och politiker att anlÀgga stora pengabrasor. Men kan vi verkligen acceptera aktörer med sÄdana brister i sina moraliska stÀllningstaganden?"
Fler behöver förstÄ problematiken kring datacenter. Inte bara den energiÄtgÄng som de stÄr för, och som ökar i och med AI och streaming, men ocksÄ hur de pÄverkar de samhÀllen som de etableras i, och vad som hÀnder nÀr de bokar upp el som de inte förbrukar.
Helsingfors universitet har en lÀsvÀrd text som ger en introduktion. HÀr Àr min översÀttning (frÄn den engelska texten) av nÄgra delar som berör Sverige:
I Sverige har Microsoft, Amazon och Facebook gjort ansprÄk pÄ stora andelar av elnÀtens kapacitet för att driva datorerna i sina datacenter. Dessa bokningar av nÀtkapacitet Àr mycket högre Àn den faktiska anvÀndningen eller behovet.
Energibranschen kallar detta för "luftbokningar" (air bookings). Det innebÀr att mycket av den tillgÀngliga kapaciteten i ett regionalt elnÀt reserveras av en aktör som inte utnyttjar den utan behÄller bokningen pÄ obestÀmd tid för att möjliggöra sin egen fortsatta tillvÀxt. Detta i ett lÀge dÀr hela samhÀllet behöver mer energi och sÀrskilt grön el.
NĂ€tkapaciteten reserverad av Big Tech innebĂ€r att andra förlorar sin möjlighet att ansluta till nĂ€tet. Det omedelbara problemet Ă€r att reservationerna förhindrar förverkligandet av utvecklingsprojekt för kommuner, industrier och hushĂ„ll. Det utesluter konkurrenter â genom att begrĂ€nsa tillgĂ„ngen till el â och ger Big Tech-företag ett informellt monopol över tillgĂ€nglig kapacitet i de regioner dĂ€r deras datacenter Ă€r etablerade.
Dessa tvÄ exempel tydliggör:
â I SkĂ„ne bokade Microsoft upp sĂ„ mycket el frĂ„n nĂ€tet i Malmöregionen att PĂ„gen inte lĂ€ngre kunde bygga en brödfabrik i omrĂ„det utan tvingades expandera pĂ„ annan plats.
â I Sörmland har Amazon Web Services reserverat 1/4 av kapaciteten pĂ„ nĂ€tet i omrĂ„det Katrineholm. Det hindrar just nu andra datacenter-aktörer och mer jobbintensiva branscher frĂ„n att etablera sina verksamheter dĂ€r. Idag Ă€r AWS den största elkonsumenten i regionen, följt â och inte i nĂ€rheten â av det största kycklingslakteriet i Sverige som slaktar 200 000 kycklingar per dag.
LÀs hela texten hÀr:
Under Äret kommer Linda Paxling och jag starta upp Tankesmedjan Dataskuggan för att synliggöra den hÀr typen av effekter av digitaliseringen. Följ oss gÀrna redan nu och prenumerera pÄ uppdateringar via https://dataskuggan.se
James and I have been producing UX Podcast for 13 years running and we''re still keeping it "fresh and interesting". đ I honestly am really thankful for these mentions because it's really hard to gauge how people feel about the content without them.
A new episode dropped on Friday, featuring an insightful interview with Carol J. Smith about the trustworthiness of AI, recorded at UXLx in May of last year.
It's our wonderful guests who keep it real and relevant. Humbled to be learning from all of them.
Giving a shoutout to UX Copenhagen, taking place on March 20-21.
I spoke at this amazing conference in March of 2020. Conference curator extraordinaire Helle Martens was able to move the entire event online, amidst reports of a quickly spreading virus, and still deliver a stellar experience for speakers and attendees.
Iâll myself be attending online this year for the 10th(!) installment of UX Copenhagen. The theme for 2024 is âDegrowth and Consumerismâ:
> "For far too long, we have been living in a world that applauds and encourages continuous growth, expansion, selling, and manipulation. Itâs a world of over production and over consumption, but weâre running out of resources. Business as usual will not cut it anymore."
There are tickets for on-site, live-stream and groups. Iâd urge you to to check out the speaker lineup and workshop topics. If you want to contribute to universal wellbeing, this is a good place to find your energy.
Iâm myself very much looking forward to Dr. Videha Sharmaâs talk on how to consume less and live more.
PÄminner om att det finns ett vÀldigt bra EU-baserat alternativ till Google Forms, för er som har svÄrt att komma pÄ nÄgot annat nÀr ni ska samla in information.
FörestÀll dig att jag har en webbshop. Vad skulle du vilja och/eller förvÀnta dig att du kan köpa dÀr?
Jag avslutar fredagen med en titt pÄ den senaste kommunikationen frÄn Tietoevry.
"VÄra sÀkerhetsexperter har bedömt de potentiella attackvektorerna, och genomfört relaterade sÀkerhetsverifieringar."
Det Àr svÄrt att förestÀlla sig nÄgot mer intetsÀgande som uttryck för ansvarstagande och ÄtgÀrdshantering i den hÀr hÀrvan kring Tietoevry som jag skrev om för ett par dagar sedan. Citatet Äterkommer bÄde i Sverigechefens ursÀkt som förmedlas via Ny Teknik, och i Tietoevrys eget pressmeddelande.
Sannolikt fÄr vi invÀnta nÀrmare detaljer, utöver att man "bedömt potentiella attackvektorer", frÄn polisutredningen. Men polisutredningen Àr föga förvÄnande inte utan sitt eget drama, dÄ polisen sÀger att de inte fÄtt all nödvÀndig information frÄn Tietoevry medan Tietoevry svarar med andemeningen att "Joho, det har ni visst."
Visst sÀger man att nuet rimmar med det förflutna, för det var ungefÀr den kritiken som framfördes i den statliga utredningen som blev klar 2012. Tieto delade inte med sig av tillrÀcklig information efter att ett hÄrdvarufel slog ut ett 50-tal kunder i upp till flera veckor.
Nu pudlar Sverigechefen efter det senaste PR-haveriet i DN och skriver till Ny Teknik att "Mina svar blev inte som de var tÀnkta". Nu kom skrÀddarsydda citat via mejl, som alltsÄ i vissa delar Àr en kopiera-och-klistra-manöver frÄn samma kÀlla som pressmeddelandet.
"Svaren [i DN-intervjun] speglar inte hur vi ser pÄ saker och ting" skriver Bordal till Ny Teknik, och undviker i stort att tala om hur de ser pÄ saker och ting.
LĂ€s hela texten pĂ„ bloggen đ (gratis och öppen)
Tietoevry ber om ursÀkt och förtydligar att det Àr uppriktigt
En oerhört viktig text av Jonas Söderström. Den handlar om illusionen av effektivisering. Jag Àr övertygad om att vÀldigt mÄnga direkt fÄr en tanke i huvudet om vad som menas nÀr jag skriver sÄ.
Jag skulle nog rubriksatt vĂ€ldigt annorlunda Ă€n Dagens SamhĂ€lle gjorde hĂ€r (hint: krönikan handlar inte om kriminalitet, sĂ„vida vi inte vĂ€ljer att kalla alla digitala mikrostrul för kriminella â det funkar för mig đ)
«Och hÀr kommer poÀngen: tiden för att hantera ett system uttrycks bÀst som en konstant. Uppdateringar, hanteringar av behörigheter och "strul" tar lika mycket tid om tjÀnsten hjÀlper dig att trimma bort trettio sekunder eller trettio timmar.
Vilket betyder att netto i dessa nya fall blir noll â eller negativt.»
Vilken rubrik jag skulle satt? Vad sĂ€gs om âDigital effektivisering har klickat nĂ€r varje vinning Ă€r knapp.â Men mest för att jag gillar ordvitsar.
Om innehÄllet inte fÄr plats pÄ sidan, lÀgg in en lÀnk för att "rulla Ät höger". Det Àr nog detta som kallas innovation.
För mÄnga Är sedan publicerade jag smÄ expertgranskningar pÄ min blogg. För 14 Är sedan publicerade jag denna film dÀr jag granskade seb.se. Bered dig pÄ nostalgi!
NÀr jag har smÄ luckor i dagen gÄr jag ibland in pÄ min sajt och fixar till tillgÀngligheten pÄ gammalt material. Den hÀr filmen har jag nu lagt till undertexter pÄ (aktiveras via "CC"-lÀnken).
Notera gÀrna vilka insticksprogram jag har i min webblÀsare(!) och berÀtta om du kÀnner igen nÄgot. Sedan Àr ju hela fenomenet i sig, att vi faktiskt behövde ta hÀnsyn till den hÀr skÀrmupplösningen pÄ desktop för inte sÄ lÀnge sedan, en bra pÄminnelse om hur lÄngt vi kommit pÄ relativt kort tid.
Filmen Ă€r alltsĂ„ frĂ„n februari 2010, och Ă€r pĂ„ strax under fem minuter. Den Ă€r frĂ„n en tid nĂ€r vi fortfarande behövde ta hĂ€nsyn till 800x600 i skĂ€rmupplösning men nĂ„gra företag â som SEB â försökte bryta sig loss frĂ„n det. Med tveksamma fallback-lösningar som resultat.
Det var först ett och ett halvt Ă„r senare, hösten 2011, som jag sedan intervjuade Johan Edlund â en av pionjĂ€rerna i Sverige med Responsive Web Design. Jag fiskar nog upp den filmen inom kort ocksĂ„. Det var i avsnitt 7 av UX Podcast, december 2011, som vi hade vĂ„rt första hela avsnitt om Responsive Web Design.
Tiden gÄr fort nÀr man har roligt.
SEB i Underlandet (tillhörande blogginlÀgg):
We find ourselves in the age of being urged to use AI for rewriting our texts so they will sound more authentic.
I've placed an order for irony's tombstone.
Jag har lĂ€st DN:s intervju med Tietoevrys Sverigechef fyra eller fem gĂ„nger nu. Den kĂ€nns inte pĂ„ riktigt. Den Ă€r surrealÂistisk. TietoÂevry vet inte nĂ„got alls, inte en susÂning, om hur deras system har hackats. De vet bara att de sjĂ€lva garanterat inte har brusÂtit i nĂ„got led. Men anÂgriparna har vĂ€l knappast tillĂ€mpat magi, försöker artikelÂförfattaren Linus Larsson försiktigt framhĂ€rda: nog mĂ„ste det funnits sĂ€kerhetsÂhĂ„l? Det vet vi inte, menar SverigeÂchefen Venke, för TietoÂevrys sĂ€kerÂhet Ă€r absolut tillÂrĂ€ckÂligt hög.
Vi lever i en tid med en amerikansk presidentkandidat som inte kan binda ihop tvÄ sammanhÀngande meningar men som journalister och experter ÀndÄ tvingas hantera pÄ ett lÄtsat allvar. Jag menar inte att Tietoevrys hÄllning tas pÄ allvar av DN. Men att den över huvud taget kan uttryckas pÄ det hÀr sÀttet Àr ett tecken i tiden.
NÀr makthavare börjar uttala sig tvÀrsÀkert om sin egen skuldlöshet trots mÀngder av motbevis uppstÄr ett Orwellianskt sprÄkbruk som fÄr oss att ifrÄgasÀtta sanningen som vÀsen. Som fÄr oss att tvivla pÄ vÄr egen förmÄga att förstÄ, dÄ absurditeten Àr sÄ uppenbar. Som konstform Àr denna nutidssurrealism otvivelaktigt kittlande, men som vÀgvisare för en mer rÀttvis vÀrld direkt bedrÀglig.
Vi kan inte lÄta sÄdana hÀr ologiska uttryck för ansvarslöshet leta sig in i den allmÀnna diskursen som accepterade försvarstal. Vi pratar om en it-leverantör vars system hanterar en betydande del av den svenska befolkningens personliga data och informationsöverföringar.
FortsĂ€tt lĂ€sa hela inlĂ€gget/nyhetsbrevet (öppet och gratis)đ
I spent some time writing a long comment on LinkedIn earlier today. A few hours later â without any warning, notification or ability to retrieve it â the comment is gone. And I notice how other peopleâs comments, with similar concerns, are also gone. Left below the post are only the comments that agree with, support and celebrate it.
The way LinkedIn just completely allows the removal of content (without warning or backup) at the behest of others is a problem. I did not save that text elsewhere.
Note to self:
âą Never write comments again without also saving them locally on my computer.
Note to LinkedIn:
âą Display the number of deleted comments next to each post â this will give an idea of what to expect from the person writing the post.
âą And please, please allow me to retrieve my own comments on my own account, even if someone else didnât want it visible below their post.
"Kay Firth-Butterfield, chief executive of the Center for Trustworthy Technology, said parents should be asked for consent first. However, a Schoolwatch representative said schools did not need parental permission because personal information was not being stored." đ€ą
And the children themselves, of course, should have no say in the matter. Because their voices do not matter in the slightest. Furthermore, they're very annoying to listen to. Imagine the effort of having a conversation with them about their wellbeing.
Unless it's through a surveillance device than can listen and just alert us about keywords out of context. So much more efficient. Gotta love that efficiency.
When does the EU AI Act start being enforced? The answer will vary depending on what type of AI we are talking about.
As we are getting closer to the plenary vote on the EU AI Act, provisionally scheduled for April 10-11, there is some confusion as to when the law actually comes into effect.
After the European Parliament vote, and assuming it goes through as expected, the new legislation will need to be entered into the EUR-Lex Official Journal of the European Union. The law comes into force 20 days after this event.
Even though it comes into force, the legislation first enters into what is called "Vacatio legis". This is a transitional period intended to give stakeholders time to adapt and make any necessary changes to their tools and operations before legislation is applied.
The deadline for Vacatio legis varies for different applications:
⊠The parts concerning prohibited AI systems apply after 6 months. I would expect as early as December.
⊠Specific obligations for "general-purpose" systems come into effect after 12 months. Therefore, around mid-2025 is something that "foundation models" and "AI assistants" likely need to consider.
⊠In essence, the rest of the act comes into effect after 24 months, presumably around mid-2026 - this is what most people have in mind when they say that the AI Act becomes operational after 2 years.
⊠However, there are also details that only come into effect after 36 months, and these are related to the parts in Annex II.
I made this timeline to give you a very quick and brief overview of these next steps before the AI Act comes into full enforcement. References for further reading are provided in my blog post on axbom.com
Bra reflektioner av Fatmir om hur kÀnslokalla rekryteringsprocesser Àr idag.
Det hÀr fick mig ocksÄ att fundera över hur automatiserad rekrytering kan inverka nÀr ordet funktionsnedsÀttning och relaterade begrepp Äterfinns. Vi gÄr allt tydligare mot en vÀrld dÀr mÀnniskor sÀllan kommer granska ansökningar i ett första skede. Maskiner kommer göra det. Exakt hur arbetssökande sÄllas bort av dessa automatiserade verktyg Àr ofta höljt i dunkel.
Enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) mÄste företag informera om det sker automatiserad profilering och automatiserat beslutsfattande (som att sortera in arbetssökande i prioritetsordning). Man har ocksÄ som arbetssökande rÀtt att bestrida automatiserad behandling av ens uppgifter.
Hur öppna företag Ă€r med detta nĂ€r de tillĂ€mpar automatisering i rekryteringar Ă€r dock ganska okĂ€nt i nulĂ€get. Om man misstĂ€nker att företag inte Ă€r öppna med sina automatiserade beslut â och man inte fĂ„r tillfredstĂ€llande svar frĂ„n organisationens personuppgiftsansvariga - bör man övervĂ€ga en anmĂ€lan till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
IMY informerar hÀr om dina rÀttigheter nÀr beslut fattas automatiskt:
https://www.imy.se/privatperson/dataskydd/dina-rattigheter/automatiserade-beslut/
In a 2019 report, Sensity â an Amsterdam-based company with AI and deepfake expertise â showed that 96 percent of deepfake videos are sexual and produced without consent. In 99 percent of cases, it is women who are affected. Women being targeted for deepfake films is significantly more common than politicians being targeted.
It is now possible, for a few dollars, to create porn videos with anyone who has a bunch of photos of themselves posted on the Internet. Movies with celebrity faces are available in large quantities for around $5. In chat forums, customized videos are being offered with any person on Instagram with less than 2 million followers, a so-called "personal girl", for 65 dollars.
It is unfortunate that it is called fake because it is a very real abuse; the face belongs to a real person. Desperate young women are regularly alerted to the existence of nude photos and pornographic images of people who look exactly like them, and are named as them. This can of course contribute to immense harmful effects in terms of stress, mental health and self-image. Which in turn can have further tragic consequences.
My blog post from June:
https://axbom.com/deepfake-porn/
#DigitalEthics #DeepFake #AIEthics
Remember when AI was used to generate a George Carlin comedy routine? That didnât happen. Generative AI isnât that good.
After the George Carlinâs estate sued, a representative of the show admitted that it was human-written. The claim that is was produced by an AI trained on Carlinâs material appears to be far from the truth, and rather used as a way to garner attention.
Cory Doctorow frequently reminds us that these stories of magical AI is peddled by both boosters and critics. Critics of AI make the mistake of also assuming that AI is this good, and talk about it as bad use of AI. This unnecessarily inflates the idea that AI can do things that it really canât, adding fuel to magical thinking.
Itâs probably a good idea to more often question if AI is even in the picture, given how effective it has become as a marketing vehicle. Was there AI involved? Perhaps, but not to the extent that salespeople would have you imagine
And yes, there's a name for this kind of criticism: "criti-hype.â A term coined by Lee Vinsel. Read more in Doctorowâs blog post, as always littered with further reading:
#CritiHype #AIEthics #DigitalEthics
