Är på jakt efter någon som jag kan fråga om lov att återpublicera ett par essäer av Kerstin Anér i sin helhet. Jag vill att fler ska läsa dem men det är inte helt lätt med upphovsrätt i tidskrifter som inte längre finns, och där skribenten inte längre är i livet.
Om någon har tips eller ledtrådar tas de tacksamt emot. Det går bra med e-post: per@axbom.se
Anérs tre barn heter Hallström i efternamn, men jag kan inte gärna tagga alla Hallström på LinkedIn 🙃
För den som inte känner till Kerstin Anér (1920-1991), ett kort sammandrag av hennes cv:
- Journalist, Bonniers Litterära Magasin
- Journalist, Idun och Vecko-Journalen
- Programproducent, Sveriges Radio
- Statssekreterare, Utbildningsdepartementet
- Riksdagsledamot, för Folkpartiet
- Suppleant, Europarådets parlamentariska församling
- Förbundsordförande, riksförbundet Rädda Barnen
- Författare till en rad essäer och böcker, bland annat Datamakt (1975).
Anér var otroligt klarsynt när det gällde datorer och deras påverkan på samhälle och maktutövning. Jag skrev om henne när lillsyrran och jag hade idén att dra igång en tankesmedja som tyvärr inte tagit fart (ännu). Tankesmedjan fick nämligen namn efter hennes essä Dataskuggan. Det är en av essäerna jag vill återpublicera:
https://dataskuggan.se/namnet/
Och jag har även skrivit om dataskuggor på den egna bloggen:
https://axbom.se/dataskuggor-hos-myndigheter/
Dagens politiker skulle kunna lära sig oerhört mycket om datorer och maktutövande av Kerstin Anér.