Acceptera, lämna eller förändra det ohållbara.
När diskussionsämnen är svåra att ta sig an kan berättelser hjälpa oss på traven. Denna berömda novell om en charmant stad med en oväntad avvikelse hjälper mig att reflektera över hur jag vill använda min förmåga att skriva, skissa och undervisa.
År 1973 skrev Ursula K. Le Guin sin prisbelönta novell De som går bort från Omelas. Denna korta science fiction-berättelse beskriver en idyllisk stad, Omelas, där alla människor är glada och vid god hälsa. Staden firar sin sommarfestival med blommor, utsökt mat, flöjtspel och barn som tävlar på hästrygg. Den lycka och hänförelse som förkroppsligar staden känns för bra för att vara helt sann.
Och det är den.
Det är nämligen så att medborgarnas välbefinnande och deras förmåga att blomstra är baserad på ett mycket specifikt fenomen: ett barns lidande. I ett källarrum hålls detta barn i mörker, skräckslagen och utan mänsklig kontakt, år ut och år in. Beskrivningen av barnets lidande är hjärtskärande och morbid.
Fortsätt läsa » https://axbom.se/omelas/