📍 Posted in: UX Sverige

https://twitter.com/MrAlanCooper/status/1012699828474634240

Tråd av Alan Cooper.
https://twitter.com/MrAlanCooper/status/1012699828474634240

Min översättning:

UX-människor tillfrågas om värdet av sitt arbete hela tiden. De har inget bra svar. Det finns två skäl till detta: 1) De tillför, faktiskt, inget värde; och 2) Människorna som anställer dem och ställer den frågan bryr sig inte och vill egentligen inte ha “UX”.

 När mycket av det som utger sig för att vara interaktionsdesign egentligen bara är justeringar av visuell design, vilket kvantifierbart värde tillför det? Inte mycket.

Det är långt, långt fler “UX designers” anställda idag än det var för 20 år sedan, och ändå lider den nyskapade mjukvaran som jag använder idag oftast av samma 20-år-gamla brister.

Interaktionsbristerna i nutida mjukvara inbegriper några av de mest grundläggande, elementära, och oerhört onödiga överträdelser av goda principer för interaktionsdesign som identifierades och övervanns för många år sedan.

Vilken jäkla disciplin låter det hända?

Hmmmm, kanske en disciplin som inte har någon disciplin. Kanske en disciplin som värderar sin empati mer än dess faktiska hårda arbete. Kanske en disciplin som gillar att rita vackra bilder i stället för att lösa svåra problem kring användarnas förståelse.

Eller, kanske är det den disciplin som lider av stockholmssyndromet. Kanske en disciplin som accepterar att marginaliseras av produktföretag som inte förstår sig på användarcentrerad design.

Så de företagen marginaliserar stegvis vad interaktionsdesign bidrar med (företag som exempelvis Sonos, Autodesk och Apple) och ställer sedan frågor som “Vad är investeringsvinsten (ROI) med UX?”

Att känna till en disciplins ROI är ledningens uppgift, men de begär svaret från praktikerna. De söker inte förståelse. De bygger upp argumentation mot disciplinen.

Och praktikerna sväljer betet varje gång.

Värdet av interaktionsdesign är massivt och fantastiskt! Du kan se värdet av IxD på mils avstånd. IxD får produktchefer att se ut som hjältar. Apple byggde sitt rykte på det. Tusentals företag har slagit sin konkurrens med det.

Om din chef ber dig kvantifiera värdet av ditt arbete, behöver du förstå att ditt arbete inte har något värde. Inte på det företaget. Inte med den chefen.

Så när din chef frågar “Vad är värdet av ditt arbete?” har du bara två giltiga vägval: 1) Acceptera att du och din situation är en värdelös kombination; eller 2) Gå dit där ditt arbete värdesätts. 

Gå dit där man inte frågar om värdet av ditt arbete, utan VÄRDESÄTTER DITT ARBETE!

Om du inte kan hitta ett företag som värdesätter ditt arbete så upplever du hur det var på 70-talet, när mjukvarurevolutionen tog sin början. När den entreprenöriella revolutionen startade.

 På 70-talet vägrade företaget som uppfann mikrodatorn att tro att de var en dator! Företaget som uppfann persondatorer vägrade tro att människor ville ha datorer.

Massiva företag växte från de startups som VISSTE att de stora företagen hade fel. De VISSTE värdet av sitt tänkande, sina åsikter, sina innovationer.

Frågan är inte “Hur kan jag övertyga min chef om värdet av UX?” Frågan är: “Hur kan jag övertyga MIG SJÄLV om värdet av MITT EGET arbete?” Vad *ÄR*
värdet av ditt arbete? Har ditt arbete värde? Om det inte är självklart, så har det inte något.