En rapport från Internetstiftelsen visar att var fjärde förstagångsväljare använder ”AI” i politiska frågor. Jag vågar gissa på att även många erfarna väljare frågar ChatGPT och liknande produkter om råd inför valen till riksdag, region och kommun.
internetstiftelsen.se/nyheter/sa-t...
Så tar svenskarna del av politik | Internetstiftelsen | Nyheter
Det sätt som folk sätter sin tilltro till ”artificiell intelligens” på, samtidigt som produkten ger svar som om den ”vet bäst”, skapar ett beklämmande demokratiproblem.
Nu har P4 Halland, dagen innan Sveriges valdag, tydligt visat hur lätt det är att få svar av ChatGPT om vilket parti man som enskild väljare bör rösta på, och vilka partier som bör undvikas.
Stickprovet visar: ChatGPT tar ställning i valet.
www.sverigesradio.se/play/artikel...
Men produkterna kan inte beskrivas som neutrala tyckare, hur beräkningarna utförs går inte att förklara eller validera på ett enkelt sätt, och de uttrycker sig samtidigt med ord som gestaltas som tvärsäkra, välgrundade resonemang – även när de är helt felaktiga eller saknar kritisk information.
När partier hör från P4 Halland om hur ChatGPT avråder från deras partier så uttrycker flera att det är ett hot mot demokratin. Det har de såklart rätt i. Och vi bör alla ifrågasätta hur ett sådant allvarligt hot inte blivit tydligare belyst och bemött innan vi är framme vid själva valdagen.
Otillbörlig informationspåverkan bör innefatta fall där valpåverkan inte är ett uttalat mål, men där en betydande mängd väljare styrs till att, på felaktiga premisser, lita på övertygande beskrivningar av vem de ska rösta på och låter rösten avgöras av en tredjepart med vinklade preferenser.
De felaktiga premisserna utgörs här av att att företag ger intryck av att en produkt som erbjuds för att svara på frågor har en överlägsen ”intelligens”, och utformar produkten att ge illusionen av att ”resonemang” sker neutralt och grundligt utifrån personliga värderingar.